Hlavac och Hlinka är ett levande bevis på att Elitserien definitivt inte är sämre i Linköping.
Tränaren Hans Särkijärvi öppnade presskonferensen med att omnämna Linköping som Sveriges bästa lag, efter kvällens förlust med 4–5.
Men även om Linköping var bra, bitvis snuskigt bra (läs Hlavac och Hlinka), finns andra förklaringar till att AIK förlorade denna afton.
En del av förlusten kan tillskivas Särkijärvi själv. För hans coachning byggde, som den ofta gör i elitserien, på trygghetsval.
AIK förlorade matchen på att andraformationen var svaga hela matchen igenom. McDonell, Ericsson och Söderberg var inne på tre mål bakåt. Stackars Fredrik Lindgren var inne på alla fem målen, men det sista var spel i boxplay.
Supertalangen David Rundblad fick uppleva baksidan med att spela i elitserien och vilka små marginaler som det handlar om. Han var inne på två mål bakåt och det andra målet får Rundblad ta på sig. På plussidan bör tilläggas att Rundblad låg bakom första målet. Han får bryta ihop och komma igen.
Formationen Söderberg, Ericsson och McDonell var oerhört svaga i två perioder. Så svaga att det var mer än bänkvarning på samtliga tre. Framförallt för att det fanns tre formationer som var bättre på isen.
Men Särkijärvi valde att ändå att fortsätta satsa på formationen. Sannolikt med baktanke att de skulle "vakna". I inledningen av tredje perioden blev det beslutet dyrt. Särkijärvi ger samma intryck som föregångaren Johnsson, att när det väl gäller, går trygghet före dagsform.
Lika svaga som andraformationen var, lika starka var AIK:s förstaformation. Brad Morans spelskicklighet finns det inga tvivel om längre. Han må ha brister i defensiven, men med den offensiva tillgång den kanadensiska centern besitter, syns inga brister. Efter den här matchen saknas inte Fredrik Öberg.
Niko Dimitrakos och Mathias Månsson var också lysande genom hela matchen. Månsson imponerade med sitt otroligt hårda jobb och såg ut som en Mikael Renberg i form.
Dimitrakos visade prov på sin oerhört fina teknik och fanns ofta över hela banan. Har en underbar speluppfattning och var helt komplett som hockeyspelare.
I nya "Bergskedjan" har AIK den förstalina laget behöver. Men det räcker inte om laget ska förbättra sig från förra säsongen. Då måste laget få igång en formation till.
Under gårdagen hade det ha kunnat vara Koskenkorva, Karlsson och Söderström. Arbetsinsatsen var mycket bra, chanser saknades inte, men det stannade vid bra intentioner.
Krekula, Forssell och Lundberg jobbade hårt - och framgångsrikt. När det blev dags att låta spelare vila i tredje perioden, valde tränarduon att bänka Lundberg och Krekula. Kändes inte som någon fingertoppkänsla.
Linköping var det bättre laget totalt sett, men AIK hade chansen att kunna ta matchen.
Den ödesdigra öppningen av tredje perioden blev, med facit i hand, det som fällde avgörandet. Hlinka och Hlavac har tio gånger mer i lön än de flesta spelarna i AIK. Så mycket bättre är de inte på isen, men igår gav det utdelning. Lägg därtill att de tre övriga formationerna inte är långt efter.
Linköpings uppvisning gör dem till laget som känns bäst i elitserien just nu.
***
Hadelöv har inte prickat toppformen till seriepremiären. Nicklas Dahlberg skulle flåsa Hadelöv i nacken har Särkijärvi sagt. Trodde att det gällde längre än fram till seriestart.
***
Linköpings powerplay var osannolikt bra. Nästan för bra för att vara tredje omgången. Det går inte att bevisa, men nog kändes det som om elitseriestarten rider på Nordic-trophy vågen.
***
Om Nordic Trophy var rätt för Linköping, så verkar den ha varit helt fel för Frölunda.
***
Tim Erixon var på nytt bäste back i AIK.
***
Tre matcher har spelats. Bara 52 matcher kvar.
//Adam S