Det blev en sprakande förstaperiod.
Däremot var inte publiksiffran lika sprakande. 5637 personer innebär att hallen bara belagd till drygt 94%. Med tanke på att det är semifinal det handlar om är siffran aningen låg.
Matchens inledning blev det roligaste jag har sett under slutspelet så här långt. Högt tempo, chanser och mycket känslor. Kort och gott, det var slutspelshockey när det är som roligast.
Båda lagen bjöd på en grym första period.
AIK var bästa laget, även om Linköping bara var centimetrar från att slå in 1–0. Skottet som gick i insidan stolpen i början hade kanske kunnat ge en annan utgång.
Joakim Lindström öppnade målskyttet med ett riktigt klassmål. Backhandflippen från Melker Karlsson höll lika hög klass som Lindströms direktskott. Oscar Möller visade fin speed och handleder när han gjorde 2–0.
Det gav AIK ett överläge som de sedan inte släppte, även om andra och tredje perioden inte blev i närheten lika sprakande som första perioden.
Linköping var aldrig riktigt nära som det utvecklade sig och laget har nu press på sig att snabbt replikera. Vinner AIK även nästa match på onsdag, blir uppförsbacken övermäktig för LHC.
I AIK var det många som glänste. Lindström, Karlsson och målvakten Markus Svensson. Martin Lundberg var framträdande i det defensiva spelet och boxplay. Viktor Arvidsson och Oscar Möller visade hur svårtstoppade de är när de kommer med fart.
I Linköping var det formationen med McDonell, Himelfarb och Sundh som syntes mest. Kolarik, Arlbrandt och Sjögren var tämligen anonyma fram tills tredje perioden, men skapade inte mycket trots stort puckinnehav.
AIK vann sin första semifinalmatch sedan återkomsten till SHL. Laget har spelat fem semifinaler tidigare och förlorat samtliga. Sjätte gången gillt alltså. AIK bygger också på sin streak i slutspelet. Nu är laget uppe i hela 19 matcher utan förlust under ordinarie tid. En fantastisk svit. Det är snart två år sedan laget förlorade en match under ordinarie tid i slutspelet.
//Adam S