Inför bortaturnén undrade jag om ni hade några frågor till Skellefteå AIK. Några kom, främst till tränarna.
Därför har Bert Robertsson nu fått chansen att svara på dem. Och som vi vet tar AIK-tränaren alltid god tid på sig för att ge så utförliga och bra svar som möjligt.
Här kommer frågorna och svaren:
Hur jobbar ni tränare med att få bort de ojämna prestationerna och framförallt den ojämna målproduktionen?
– Jag tycker vi har hittat en jämn nivå i prestationen. Sen så kanske målskörden återspeglar de lagen vi möter, deras defensiva struktur och deras hängivenhet framför målet. Så vi kan i vissa matcher hitta öppna ytor och har då väldigt mycket tid med pucken medan man i matcher mot bland annat HV71 och Linköping inte får den tiden helt enkelt. Och det är ju lag som är väldigt strukturerade – SM-guld kandidater helt enkelt. Och även om jag tycker att vi för matcher, jag tycker verkligen att vi gör det, och vi har en jämn nivå prestationsmässigt men däremot inte målskörden. Så det är ju något vi måste jobba dagligen med att få. Framförallt att ta snabbare skott, för det kan ibland bli så att vi håller i pucken lite för länge istället för att ta det där kvicka skottet. Så där finns det något jag kan peka på direkt, säger Bert Robertsson.
Inställningsmässigt, hur jobbar ni där – exempelvis för att inte få en dålig start på matchen?
– Det är förberedelser som alltid ska göras på ett noggrant sätt för att sätta sig i ett tillstånd där man faktiskt är redo för att ge allt. Vissa kvällar är det svårare än andra. Men jag tycker ändå att vi haft rätt så få dåliga perioder överhuvudtaget. Men det kanske blir väldigt synligt i vissa matcher där vi har en lite slätstruken förstaperiod, säger Bert och fortsätter:
– Om vi tar matchen mot Linköping senast så kommer vi ut och gör ett riktigt bra första byte där vi skapar ett anfall och ett visst tryck. Men efter att vi drar på oss en utvisning, och lite där och då får Linköping starta perioden i tryck. Och där kanske inte vi, i den perioden, ser till att ta tillbaka initiativet snabbt. Vi låter istället en period gå till spillo där Joni Ortio räddar upp så det bara står 0–1 i paus. Sen kommer vi in som ett mer taggat lag i andra perioden, det blir en markant skillnad. Så där håller jag med, förberedelserna är jätteviktiga. Sen får man väl ta då och då, det vet man om att det händer då och då, att det blir en period som inte är där man inte vill vara. Men då gäller det att rätta till systemet, och det är ett dagligt jobb för oss.
Hur ofta tränar ni på tre mot tre-spel över helplan?
– Vi har spelat två sudden och man kan inte döma oss för hårt för att vi torskat i båda. Men vi spelar tre mot tre-situationer väldigt ofta på träningar. Däremot inte bara strukturerat att man har tre spelare på isen. Nu är det ju en situation som dykt upp två gånger för oss den här säsongen, så frågan är ju hur mycket tid vi ska lägga på den delen av spelet jämfört med fem mot fem-spel, fem mot fyra, ingångar i offensiv zon, tre mot tvåor, tre mot treor jämfört med en situation som dyker upp väldigt sällan. Så svaret på frågan är att vi inte gör det särskilt ofta.
Straffar då, hur ofta tränar spelarna på det?
– Lite då och då. Det är ofta en krydda i träningen som blir ett roligt moment för pojkarna men också en chans att träna på sina straff-skills. Individuellt jobbar ju grabbarna med sina straffar. Så det görs oftare än att spela tre mot tre-spel över helplan, säger Bert.
Hur ofta tränar ni på tekningar?
– Det är återkommande att vi tränar på spelmoment, på varje träning i princip, där vi har fem mot fem-lägen som startar med en tekning. Så vi tränar absolut tekningar. Och statistiken, jag tror om jag inte har helt fel så ligger vi rätt högt i den statistiken. Visst, någon match här och där kan det fallera, någon spelare här och där. Men gör man saker konsekvent över en säsong så tar man igen det. Och tekningar är en skicklighet som allt annat – man behöver träna på sina skott och man behöver träna på sina tekningar för att hålla verktygen skarpa. Så vi tränar på det. Jag skulle inte säga varje dag, men så gott som varje dag.
Sista frågan: Varför spelar inte Bud Holloway i samma powerplay som Jocke Lindström, de har ju varit lyckosamma tillsammans tidigare år?
– För att vi tycker att vi redan har bra spelare där som gör jobbet bra. Samtidigt tycker vi att vi får en bra bredd i powerplay om vi har Bud i nästa formation där han spelar idag. Och det är viktigt också att ha en bredd i laget, och är det någonting i de här jämna matcherna som vi spelat och där vi förlorat med uddamålet, så behöver lite fler spelare och formationer göra mål. Och då behöver vi också sprida ut den kompetensen på fler formationer. Och det vore ju synd att när, eller om, vår OS-lina försvinner att vi inte har annat att tillgå, avslutar Bert Robertsson.