1–3-förlusten mot Karlskrona summerade Skellefteå AIK:s första halva av årets SHL. En tuff bortamatch som än en gång gjorde svagheterna synliga – problem som fortfarande kommer vara problem när ligan sparkar igång igen efter landslagsuppehållet.
Placeringsmässigt är det dock ingen kris. AIK är fyra vilket på något sätt bevisar att laget har en hel del kapacitet. Att man tagit relativt många poäng (1.69/match) trots att spelet hackat längs första halvans väg.
Men bakom siffrorna finns det mer att plocka fram.
Först och främst är SHL oerhört jämn. Mellan Skellefteå och tioan Luleå skiljer ynka sex poäng. Det är till och med färre poäng ner till tolvan Mora (14 poäng) än vad det är upp till ettan Växjö (15 p) – en fingervisning på vilket krig i detta rafflande getingbo som väntar under seriens andra halva.
Just därför har AIK en hård prövning framöver då man först ska klara sig utan Tim Söderlund och Linus Lindström, som försvinner till JVM och missar åtta matcher i SHL. Visst, juniorduon är kanske inte nyckelfigurer i AIK – däremot ordinarie spelare. Söderlund är dessutom lagets fjärde bäste målskytt tillsammans med Jonathan Pudas (sex fullträffar).
Sen väntar ju OS i Sydkorea. Som vi vet tappar AIK mest troligt SHL:s bästa kedja i fyra mycket viktiga matcher där tolv poäng, som kan bli avgörande när SHL summeras, står på spel.
Detta betyder också att man framöver är oerhört skadekänsligt. Truppen kommer utan skador att sättas på ett tufft prov. Skulle dessutom några hamna på skadelistan så blir prövningen ännu skarpare.
*****
Några positiva saker, när man tittar på AIK:s siffror, är att man är det lag som tagit tredje flest trepoängare (13 stycken). Bara tvåan Färjestad (15) och ettan Växjö (17) är bättre.
Man är också stark i special teams. AIK ligger faktiskt nästan plus nio procent (100 är +/- 0) i den delen: PP 20.55% + BP 88.41%. Och som vi vet är special teams ett viktigt och vinnande vapen i hockey.
AIK har också gjort tredje flest mål då man snittar 3.19 mål/match. Man är även trea sett till plusminus (+21 mål).
Sist men inte minst: AIK har ligan bästa kedja i Pär Lindholm, Oscar Möller och Joakim Lindström. Det är en styrka som vi inte ska vända till något negativt.
Detta är en trio som alla sportchefen i SHL skulle vilja förfoga över. Tur för AIK så är det Micke Lindgren som sitter med de sylvassa ässen i sin rockärm.
Nu återstår det att får resten i truppen att leverera betydligt mera. Lättare sagt än gjort, absolut – och frågan är om den kapacitet finns eller inte? Men hur vi än vrider på det vore det trots allt värre om det var tvärt om – att lagets förstakedja inte levererade alls.
*****
SHL är som sagt grymt jämn den här säsongen. Bottenlagen Karlskrona, Rögle, Mora och Örebro är – vilket bland annat Skellefteå fått erfara – mycket tuffa nötter att knäcka. Det är lag som framförallt försöker spela efter sina förutsättningar och allt som oftast – bortsett vissa större plumpar – gör det bra.
Egentligen är det bara Växjö som sticker ut. Färjestad, som är tvåa, började urstarkt men har sakta men säkert tappat i form. Man avslutade helgens omgång med att förlora med 2–4 hemma mot Mora.
Detta innebär att allt bara är ännu mer ovisst. Alla kommer fortsätta slå alla vilket betyder att en match – eller till och med ett mål – hit eller dit kan visa sig bli marginalen mellan en säker slutspelsplats eller inte.
Alla lag har således fortfarande chansen att göra säsongen 2017/18 till en positiv resa. Men som sagt – vägen dit är väldigt, väldigt oviss.