Skellefteå AIK:s tränarjakt blev en betydligt längre historia än vad klubben hade tänkt. Det då alternativ, som bland annat Johan Lundskog – vilket Expressen skrev om, tackade nej. Därefter blev Tommy Samuelsson aktuell på nytt. Men då var inte AIK intressant längre för den mycket rutinerade värmlänningen.
Det har lett till att alternativet inte varit särskilt många. Framförallt inte bland de rutinerade namnen. Därför har AIK fått leta djupare. Tittat på utvecklingsbara alternativ och som skulle kunna passa bra in i organisationen och därefter växa tillsammans under GM Erik Forssells vingar.
I den jakten har Andreas Falks namn dykt upp. Den före detta centern i Skellefteå AIK, som spelade i klubben mellan 2004–2006. Vi vet också att Forssell och sportchefen Niclas Lundkvist letat efter en tränare med offensiva egenskaper, någon som helt enkelt antingen coachat forwards eller själv spelat på den positionen.
Lägger man ihop samtliga parametrar passar Falk väl i den bilden. Han är ung (37 år), utvecklingsbar, har offensiva kunskapar samtidigt som han är hungrig att ta nästa steg efter sin tid som spelarutvecklare inom J18 och J20 för HV71.
AIK:s plan för sitt ledarteam är att det ska vara ett delat ledarskap. Det känns också som den rimliga lösningen då att sätta en rätt så oerfaren Falk som huvudtränare hade kunnat bli konstigt. Samtidigt känns både Stefan Klockare och Stefan Hedlund som klippt och skuren för sin respektive roll.
Här finns ju även målvaktstränaren Krister Holm. Det betyder att AIK som helhet har en mycket spännande stab till kommande säsong. En relativt ung kärna som tillsammans kommer försöka lyfta och stötta varandra.
Så frågar ni mig känns Andreas Falk på flera sätt som ett korrekt val, särskilt då alternativen inte fanns i drivor. Det är spännande, oväntat och även vågat.
Valet är även ett sätt för Erik Forssell och Niclas Lundkvist att visa att man vågar gå sin egen väg. Ett sätt att visa att man redan har en så pass stark och homogen grupp att det finns utrymme för en oerfaren tränare att växa och hitta rätt i den miljön man har.
Falk kliver också in i en period där truppen till stora delar är klar. Det är egentligen bara ett par forwards och en back som fattas innan det är komplett. Det gör det också enklare för nye tränaren att kliva in. Särskilt då AIK har en stomme som varit i föreningen länge och redan vet vad som krävs för att lyckas.
*****
Och tittar vi lite mer på AIK:s trupp så är det, som jag tidigare pratat om, så att man fått behålla stor del av kärnan från ifjol. Oftast snackas det om vilket lag som värvat bäst. Visst, det är givetvis en viktig faktor – att hitta rätt pusselbitar. Men som jag ser det är det betydligt viktigare vilka man har kvar kontra vilka man värvar.
Där ligger lag som Skellefteå AIK och Luleå i framkant den här säsongen då båda föreningarna fått behålla sin stomme. Hål finns alltid att fylla, och för AIK finns det största på backsidan i och med tappen av Jonathan Pudas och Filip Berglund. Men i stora drag är de viktiga pusselbitarna kvar samtidigt som utvecklingskurvan pekar spikrakt uppåt på väldigt många spelare.