Trump gör Europa svagt igen

Ledare. Donald Trump har tidigare sagt att han tycker att USA står för en för stor del av försvarsalliansens budget. Han har också antytt att USA kommer att lämna de baltiska staterna åt sitt öde vid ett ryskt angrepp. Tydligare argument för militär upprustning finns knappast.

17 november 2016 07:00

USA:s tillträdande ledare gör solidariteten mellan europeiska länder än viktigare.

Donald Trump som näste amerikanske president väcker minst sagt frågor: Hur kommer USA att agera i Syrien? Vad händer med nedrustningsavtalet med Iran? Exakt hur ska Trump stoppa IS?

Trumps spretiga svar ger upphov till stor osäkerhet bland världens politiker.

De utan tvivel viktigaste frågorna för Europas del rör Nato. Donald Trump har tidigare sagt att han tycker att USA står för en för stor del av försvarsalliansens budget. Han har också antytt att USA kommer att lämna de baltiska staterna åt sitt öde vid ett ryskt angrepp. Tydligare argument för militär upprustning finns knappast.

Ukrainas president Petro Porosjenko, som på måndagen togs emot i Stockholm av statsminister Stefan Löfven (S), har anledning att vara oroad.

”USA är inte Nordkorea”, sa presidenten med hänvisning till att endast Nordkorea och Venezuela erkänt Rysslands annektering. Uttalandet får ses som en skarp pik till USA – ”vi tror bättre om er”.

Löfven och Porosjenko uppges ha en bra relation. Det verkar även Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin ha – Moskva har erkänt kopplingar till Trumps presidentvalskampanj. Och det gick ju vägen. Putin var mycket nöjd över valets utgång, sa han efter Trumps seger förra veckan.

Trump har tidigare sagt att han överväger att erkänna Rysslands annektering av Krimhalvön. Det vore ett oerhört beslut, och skulle i princip innebära att USA legitimerar den separatistiska, ryssfinansierade sidan i inbördeskriget.

Lägger USA om sin utrikespolitik till Rysslands fördel får det inte bara stora konsekvenser för Ukraina och Europa, det skulle också rubba maktbalansen mellan EU och Ryssland.

I söndags möttes EU-ländernas utrikesministrar för att diskutera USA:s tillträdande president.

Det är viktigt att Europa har en gemensam strategi för att möta ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i världen. Inte främst för att diskutera relationerna med USA – de måste även i fortsättningen vara goda – utan för att hantera Ryssland i en tid då grannen i öst inte nödvändigtvis stoppas av vännerna i väst.

Trumps utrikespolitiska linje är inte fastslagen, och än mindre är det klart hur Putin kommer att reagera. Men om USA börjar vackla i sin inställning till Ryssland är det viktigare än någonsin att Europa håller en enad linje österut.

Vissa EU-länder, som Italien, har tidigare uttryckt en vilja att lätta på sanktionerna mot Ryssland. Det vore olyckligt.

Utöver att försvara sanktionerna och bistå Ukraina med lån måste Sverige rusta upp försvaret. För vår egen skull, men också för solidariteten. Om vi i Sverige inte kan försvara vår del av Östersjön ligger baltstaternas suveränitet pyrt till.

Ryssland har kärnvapenrobotar i Kaliningrad. Det går helt enkelt inte att vänta och se hur det blir.

Framöver lär vi får se mer Ryssland på den världspolitiska arenan, i någon form. Med eller utan i sällskap av Trump.

Karin Pihl

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

Ämnen du kan följa