Varför konkurrerar stat och kommun på fria marknader?

De politiker som vill driva bolag borde skaffa sig F-skattsedel i stället för att leka företagare med skattebetalarnas pengar.

Sverige 15 oktober 2021 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Kommunala restauranger, hotell, byggbolag och tillverkningsföretag.

Det är några av de offentligt ägda företag som kartläggs i en ny rapport från Småföretagarnas Riksförbund.

Det kommer inte direkt som en nyhet, men det förtar inte det märkliga i företeelsen. Att kommuner äger fastighetsbolag, återvinningsföretag eller bussbolag är naturligt (även om dessa också kan upphandlas): att skattebetalarna äger bolag långt från den kommunala kärnverksamheten är det inte.

Småföretagarnas Riksförbund argumenterar i rapporten för att fler jobb kan skapas om kommuner upphandlar tjänster i stället för att bedriva dem i egen regi.

Det är säkert sant, men det är inte det främsta argumentet mot offentligt företagande – åtminstone inte vad gäller verksamheter som konkurrerar med privata företag.

Frågan är i grund och botten principiell. Det offentligas särställning och möjligheter att ensidigt ta ut skatt och bestämma skattenivåerna gör konkurrens med det privata näringslivet direkt olämpligt. Skattemedel ska därtill inte användas som riskkapital i hopp om avkastning.

Det brukar inte hindra regeringen från att stolt meddela när de statliga bolagen gjort vinst. ”Fortsatt värdeökning för bolag med statligt ägande”, löd exempelvis rubriken på ett utspel från näringsminister Ibrahim Baylan (S) i somras (21/6 2021).

Kul, men varför äger staten delar av Telia – som numera dessutom äger TV4 – och SAS?

Varför ska statliga bolag konkurrera på avreglerade marknader som apoteks- och spelmarknaderna?

Är leverans av reservdelar till Saab-bilar verkligen en statlig kärnverksamhet?

Naturligtvis inte. Det statliga ägandet är en kvarleva från den tid då offentlig inblandning i ekonomin var en självklarhet från höger till vänster. Det handlade inte bara om industriföretag i varvskrisen utan om allt mellan himmel och jord.

Minnesgoda läsare kommer kanske ihåg 1980-talets statliga hamburgare (Clock) och hotellföretag (Sara).

Borgerliga styren har gjort upp med delar av den diskursen, genom avregleringar och försäljningar av offentliga bolag.

Så sent som 2008 såldes den statliga sprittillverkningen av, när Vin & Sprit – inklusive Absolut Vodka – avyttrades till franska Pernod Richard för 53 miljarder kronor.

Men än finns uppenbarligen att göra, både på statlig, regional och kommunal nivå.

De politiker som vill driva bolag borde skaffa sig F-skattsedel i stället för att leka företagare med skattebetalarnas pengar.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa
Läs mer!

Kommunen satsar vidare på våldsförebyggande arbete: ”Det finns fortsatt mycket att göra i Skellefteå”

LKAB om kostnaden för urspårningen: "Mer än 50 miljoner bara för vagnarna"

Statens haverikommission på väg till urspårningsplatsen: "Händer ingenting förrän de har varit på plats"

Prognosen för Norrbotniabanan: "Över en miljon passagerare om året"

Mikael Bengtsson: Femtio nyanser av röd socialdemokratisk politik

Visa fler