Europa går mot en riktigt bister vinter

Det verkligt obehagliga med energikrisen är att den knappt börjat. Vad händer när kylan slår till på allvar?

Ledare 8 oktober 2021 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Grafen över gaspriserna såg ut som en hockeyklubba.

En lång period av små förändringar följd av en plötslig, rusande uppgång.

På onsdagsmorgonen (6/1 2021) slogs nya rekord. I Storbritannien steg priset med 40 procent på en dag. Även om priserna sjönk tillbaka efter att Ryssland lovat ytterligare leveranser är de så kallade terminspriserna höga. Europa befinner sig plötsligt i en energikris.

Gaspriserna driver också på elpriset, eftersom många europeiska länder gjort sig beroende av gaskraft eller gasimport i spåren av nedlagda kol- och kärnkraftverk.

Producenter av konstgödsel, aluminiumvaror och andra industriprodukter drabbas hårt. Matpriserna stiger på både kort och lång sikt när konstgödslet blir dyrare, och det dessutom saknas koldioxid för såväl slakt som förpackningsproduktion.

När industrin stannar blir marknaderna oroliga. Räntorna stiger och kreditflödena stannar av. I Financial Times (6/10 2021) varnar en fondförvaltare på en större europeisk bank för stagflation.

Energi är den grundläggande insatsvaran för det moderna samhället. Brist på det tenderar att få allvarliga och hastiga konsekvenser. De senaste veckorna har protester rasat runt om i Europa och Vladimir Putin har kunnat utnyttja beroendet av Ryssland som gasleverantör.

”Tror du att det här är illa? Vi är bara i första fasen”, skriver Bloombergs energianalytiker Javier Blas på Twitter, och menar att en ekonomisk kris kommer att följas av en politisk.

De öppna energimarknaderna, där el och gas handlas fritt över gränserna, kan snabbt ersättas av politiskt styrda kvasimarknader med exportförbud och regleringar. Serbiens president har redan föreslagit en exportbegränsning för el.

Solidariteten och engagemanget för fri handel försvinner snabbt när opinionen svänger. Det illustrerade de inledande månaderna av coronakrisen när länder införde exportförbud för skyddsutrustning.

På samma sätt kommer klimatfrågan att väga lätt – och med viss rätt – om människors liv och hälsa ligger i den andra vågskålen.

Redan i dag tvingas många européer välja mellan ”heat or eat”, att värma upp sin bostad eller att köpa mat för dagen. Med rusande energipriser förvärras situationen mångdubbelt.

Det verkligt obehagliga med energikrisen är att den knappt börjat. Om situationen är kritisk under den än så länge varma hösten, vad händer när kylan slår till på allvar?

När löven faller och kontinenten går mot november är det frågan som varje europeisk politiker borde ställa sig.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa