Tackar och tar emot när näringslivet visar musklerna

Att bygga så det knakar kräver finansiell styrka, styrka som Skellefteå kommun och Skebo saknar.

Samhällsbyggnadsbolaget ska investera tre miljarder kronor i nyproduktion i Skellefteå och i Bureå.

Samhällsbyggnadsbolaget ska investera tre miljarder kronor i nyproduktion i Skellefteå och i Bureå.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Ledare2020-11-12 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Skellefteå växer.

Har du hört det förut? Ja, vi har hört det förut.

Uppemot 10 000 nya arbetstillfällen, vissa spekulerar i så många som 18 000, har vänt upp och ner på stan och på kommunen. Prognoser visar att det behöver byggas 5 000 nya bostäder fram till 2025. Men det kan vara lågt räknat.

Det finns bara ett botemedel. Bygg, bygg så det knakar.

Men för att kunna göra det behövs finansiella muskler. Muskler som Skellefteå kommun och det kommunala bostadsbolaget Skebo saknar. De är starka, men inte tillräckligt starka. Så kan man sammanfatta det.

Det är i det ljuset som de senaste årens stora fastighetsaffärer ska ses. I december 2014 sålde Skebo 1 141 lägenheter på Anderstorp och i Sunnanå till Nordhalla Fastigheter. Den affären var värd ungefär 600 miljoner kronor.

Fastighetsaffärerna fortsatte: Våren 2016 köpte Riksbyggen 544 hyresrätter av Skebo, som i sin tur köpte 70 hyresrätter av Riksbyggen. Skebo sålde i Klintfors, Sjungande Dalen och i Kåge för totalt 422 miljoner kronor. Samma år köpte Nordhalla – som i dag heter Heimstaden – mer på Anderstorp. Fastigheter med byggbar mark för nästan 100 miljoner kronor.

Och det fortsätter …

Tidigare i veckan genomförde Skellefteå kommun, Skebo och Samhällsbyggnadsbolaget (SBB) en miljardaffär med bland annat mark i Skellefteå och Bureå och nästan 900 lägenheter på Morö Backe.

Det ger Skebo möjligheter att bygga fler nya bostäder.

Den spiral som så länge snurrade motsols snurrar nu medsols. Negativism har ersatts av positivism.

Men inte ens alla guldkantade affärer kan dölja det faktum att den svenska bostadsmarknaden har problem.

I stora delar av landet byggs det för lite. Ungdomar kan inte flytta hemifrån. Arbetssökande kan inte flytta inom landet. Studenter tvingas tacka nej till studieplatser. Arbetskraftsinvandrare kommer inte in på hyresmarknaden.

Med den kraftiga expansion som Skellefteå står inför finns det anledning att känna en viss oro.

Bygger man tillräckligt? Är mixen mellan villor, bostadsrätter och hyresrätter, mellan privata fastighetsägare och allmännyttan den rätta? Finns det något utrymme för de som står längst ifrån ett förstahandskontrakt?

Det är frågor som är lätta att glömma när pilarna pekar uppåt.

Skellefteå är i skriande behov av fler bostäder. Och i skriande behov av folk som flyttar in i dem. Det gäller att skapa en lokal bostadsmarknad som fungerar bättre än vad den gör på det nationella planet.

De flyttkedjor som inte fungerar nationellt måste göra det lokalt. Rundgången på lägenhets- och fastighetsmarknaden måste komma igång. Det måste finnas alternativ till dyra, nybyggda lägenheter.

Även om Åsa Andersson, vd på Skebo, i ett pressmeddelande meddelar att det kommunala bostadsbolaget har hög efterfrågan på nyproduktioner.

Skellefteå är inne i en utvecklingsfas som saknar motstycke i Sverige i modern tid.

Att få till en väl fungerande, lokal bostadsmarknad, bygga infrastruktur, bygga ut vården, skolan och omsorgen och allt annat som hör en expansiv kommun till kommer att kräva stora finansiella muskler.

Muskler som kommunen och dess kommunala bolag saknar. Vilket gjort att man blivit tvungen att vända sig till det privata näringslivet i en utsträckning som var omöjlig för inte alltför länge sedan.

Bra så. Ska Skellefteå klara av den gigantiska transformeringen behöver man hjälp utifrån. Skebos tre stora fastighetsaffärer är ett tydligt bevis på den förändring som kommunen är inne i.

Oavsett vad man tycker om det, oavsett ideologi: Det behövs fler samarbeten som gynnar båda parter.