Gruvorna och tilliten till samhället är Nordens guld

Bolidens nya djupförvar är resultatet av ett långsiktigt och konstruktivt utbyte mellan företaget och berörda myndigheter. Ingenstans i världen finns en lika ambitiös anläggning.

Krönika 22 oktober 2021 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att Sveriges välstånd grundats på gruvor och basindustri förnekar få.

Vi har i dag en innovativ ekonomi som står på många ben. Det nordiska guldet – tilliten människor emellan och till samhället i stort – är en viktig bas.

Jag är ofta engagerad i projekt som syftar till att internationellt stärka miljötillsynen i gruvsektorn.

Naturligtvis får jag frågan hur det fungerar i Sverige. Förr kunde jag förklara att förhållandet mellan industri och tillsynsmyndigheter är baserat på pragmatism, tillit och samsyn om vad som ska åstadkommas i det längre perspektivet.

Sedan lade jag till att ett sådant upplägg näppeligen fungerar i ett samhälle med korruption, där tillit saknas.

Häromdagen samlades medlemmar i Georange i Rönnskär. Vi besökte Bolidens nya djupförvar för farligt avfall och tillhörande lakverk. Ingenstans i världen finns en lika ambitiös anläggning – resultatet av ett långsiktigt och konstruktivt utbyte mellan företaget och berörda myndigheter. Besöket kombinerades med ett seminarium om tillståndsprocesser.

Raden av gruvprojekt som av olika anledningar fastnat i tillståndsprocesser växer. Hade det varit så att ansökningarna är undermåliga, eller att man efter noga övervägande funnit att projekten är icke önskvärda, hade man kunnat vara nöjd.

Men så är det inte. Utslagen kommer av formaliamissar, oklarheter i vilken ordning tillstånd ska sökas, myndigheter som inte är överens eller beslutsmässigt limbo på grund av regeringens ovillighet att ta tag i frågan.

Följden blir att tilliten till statens förmåga och företags intentioner eroderar.

Hur kan det ha blivit så? I ett land med pragmatiska traditioner, välutvecklad lagstiftning och jämförelsevis väl fungerande och ansvarstagande företag. Och varför lämnas ansökan om miljötillstånd till en domstol – en unik och apart företeelse även i ett nordiskt perspektiv?

Det är frågan om en process, som bör ha för avsikt att säkerställa att tillåtliga projekt, anpassas till sin miljö och omgivande samhällen. Och att sämre projekt får nej.

Det är inte tvistelösning som lämpar sig för ett domstolsförfarande utan en process som bör innefatta konstruktiva utbyten mellan företag, myndigheter och andra sakägare.

Flera utredningar är tillsatta för att ta sig an frågan. Min önskan är att de förslag som kommer utifrån dessa ska söka återupprätta något av den modell som tidigare existerat – som innefattade möjligheter till diskussion och gemensam problemlösning.

Och att vi därmed tar väl tillvara vårt nordiska guld – tilliten.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa
Läs mer!

Mikael Bengtsson: Gruvindustrin förtjänar mycket bättre än så här