Dubbelfel i vurmen för ekologisk mat

Så länge vegobullar oftare hamnar i soporna än köttbullar borde kommunal verksamhet anpassa sig efter det.

Sverige 2 november 2020 07:00
Detta är en ledarkrönika. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Enligt en Sifo-undersökning, som organisationen Krav beställt, tycker två av tre svenskar att kommunerna ska arbeta för att de i sina verksamheter, så långt det går, ska ersätta konventionellt odlad mat med ekologisk.

Uppenbarligen har de inte tagit del av aktuell vetenskaplig forskning. Bland annat den studie från Chalmers tekniska högskola i Göteborg, som förra året publicerades i tidskriften Nature.

Resultaten är tydliga. För att kunna odla den mängd ekologisk mat som efterfrågas krävs avskogning, vilket innebär stora koldioxidutsläpp. Ur ett klimatperspektiv är det allvarligt.

Svenska ekologiska ärtor har till exempel 50 procent större klimatpåverkan än konventionellt odlade. För ekologiskt vete är skillnaden ännu större.

Även ekologiska kött- och mjölkprodukter har negativa klimateffekter eftersom det foder som används är ekologiskt odlat.

Stefan Wirsenius, docent i miljö- och resursanalys av jordbrukssystem vid Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers, är en av dem som ligger bakom studien.

Han menar att om de politiska målen på 60 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till 2030 infrias, kommer troligtvis klimatpåverkan från svensk matproduktion att öka kraftigt.

Även forskare från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala har tidigare kritiserat den ekologiska odlingen av liknande skäl.

Detta tycks dock inte bekymra Krav:s vd Anita Falkenek. I en debattartikel i Norran (30/10 2020) menar hon tvärtom att kommunerna måste skruva upp takten för att nå målet.

Som så ofta när det goda blir det bästas fiende finns inget utrymme för att ta till sig ny information eller stanna upp och fundera över om den väg man slagit in på är den rätta.

Det största problemet med att den socialdemokratiskt ledda rödgröna regeringen och personer som Anita Falkenek hetsar kommunerna att ställa om till ekologiskt är dock en annan.

De tycks helt ha glömt bort vad som är syftet med den mat som serveras på förskolor, skolor och inom äldreomsorgen: Att barn och gamla ska äta sig mätta. För att orka med skoldagen. För att överleva.

Det finns barn för vilka skollunchen är det enda lagade målet mat om dagen. Till och med det enda målet. Enligt Socialstyrelsen är cirka 40 000 äldre inom omsorgen undernärda. 100 000 ligger i riskzonen.

Ekologisk mat är dyr. Konsekvensen blir att kommunerna köper in mindre av sådant som de flesta tycker om och som ger mycket energi – som köttprodukter och frukt – och mer baljväxter och andra produkter, som för många barn och äldre är främmande och ger mindre näring.

Man kan önska sig att människor åt på ett annat sätt. Men så länge vegobullar oftare hamnar i soporna än köttbullar borde kommunal verksamhet anpassa sig efter det.

Att vi måste möta klimatkrisens utmaningar och minska utsläppen är självklart nödvändigt.

Men med kraven på mer ekologisk mat i offentlig sektor gör politikerna ett dubbelfel. Det innebär större klimatpåverkan, ökade risker för undernäring bland äldre och barn som inte orkar lära sig.

Alla förlorar. Alla utom organisationer med ekonomiska intressen i ekomat, som Krav.

Malin Lernfelt

Ämnen du kan följa
Läs mer!

Jordbrukets klimatpåverkan – Sverige har långt kvar

Miljö

Den ekologiska omställningen behöver gå snabbare

Ekonomi, näringsliv & finans

Fusket med honung är ingen bisak

Ekonomi, näringsliv & finans

Ekomaten räcker inte till 10 miljarder

Ge ett nyårslöfte som hjälper både djur och natur

Visa fler