Arbetsförmedlingen var sannerligen inte bättre förr

Det behövs inget elefantminne för att invända att Arbetsförmedlingen länge varit en ineffektiv myndighet med lågt förtroende.

Ledare 18 oktober 2021 07:00
Detta är en ledarkrönika. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Tajmingen kunde inte ha varit sämre.

Mitt i den omfattande reformeringen av Arbetsförmedlingen kom coronapandemin, och med den ökad arbetslöshet.

Vatten på kvarnen för de som redan var kritiska mot reformen.

Dock krävs inget elefantminne för att invända att Arbetsförmedlingen länge varit en ineffektiv myndighet med lågt förtroende.

Enligt statistik från 2018 (Dagens Nyheter 4/9 2018) förmedlades bara 1,4 procent av jobben av myndighetens personal. Fördelat på antalet anställda innebar det 2,5 förmedlade jobb per anställd.

Att jämföra med tio år tidigare då det förmedlades 4,3 jobb per anställd. Effektiviteten var alltså snabbt sjunkande.

Det behövdes en reform. Systemet vi hade är ingenting att gå tillbaka till. Därför är det välkommet att regeringen valt att gå vidare och skicka ut lagförslaget på remiss (Svenska Dagbladet 10/9 2021).

”Vi tar tillvara det goda samarbetet vi haft med Centerpartiet och Liberalerna”, som arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) formulerar det. Reformen var en del av januariavtalet, som sprack i somras. Ändå går Socialdemokraterna vidare med förslagen.

När såväl Eva Nordmark som Martin Ådahl, Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson, nyligen deltog på ett seminarium anordnat av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS (8/10 2021), där reformen diskuterades, rådde i stort samsyn. Att båda partiern fortfarande står bakom reformen var tydligt.

Martin Ådahl kritiserade visserligen regeringen för att satsa för lite i budgeten – och därför inte få in alla i åtgärder. Men överlag var stämningen god.

Kritiken mot att privata aktörer ska ta över stora delar av förmedlingsarbetet framförs av Vänsterpartiet allena och är ingenting som Socialdemokraterna hakat på.

Som Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Mindhammar påpekade är privata förmedlare heller inget nytt inslag – även om systemet ändras i grunden.

Med det sagt så saknas det inte frågor som behöver benas ut. En sådan är hur man ska se på kommunernas roll i arbetsförmedlingen.

Kommuner kan ansöka om att bli leverantörer, och bedömas efter samma kriterier som privata alternativ. De kommuner som ansökt har hittills fått nej.

Skulle det bli ett ja riskerar det att bli tveksamt ur konkurrenssynpunkt. Att kommunen driver förmedling för att ingen privat etablering kommer till stånd är en sak. Men kommuner där privata aktörer redan existerar har valt att ansöka.

En sådan kommun är Karlshamns kommun I Blekinge. Som skäl till att lämna in en ansökas angavs att de ville göra vinst, och således minska kommunens ekonomiska underskott (Sveriges Television 15/2 2021).

Det har redan förekommit att kommuner motverkat privata förmedlare genom att neka arbetssökande anställning eller praktik (Arbetet 12/4 2021). Eller att de krävt ersättning av arbetsförmedlaren för att erbjuda praktikplats.

Om kommuner dessutom ska ge sig in på marknaden för att balansera sin budget, snarare än för att stärka den lokala arbetsmarknaden, är det svårt att se hur en sund samverkan mellan kommun och privata förmedlare ska kunna uppstå.

Risken blir att arbetslösa hamnar i kläm.

Fler frågetecken finns att reda ut kring hur ett ”hybridsystem”, med både offentlig och privat arbetsförmedling ska fungera.

Reformen kommer också att ta tid att implementera. Först därefter, efter pandemin, när mer normala förhållanden råder, kan man börja se effekterna.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa
Läs mer!

Debatt: Ljus framtid för unga som väljer trä- och möbelindustri

Debatt: Vi behöver inte lågkvalificerad arbetskraftsinvandring

Debatt: Tillsammans bygger vi ett hållbart samhälle

Debatt: Stödpengar till företag måste betalas ut snabbare

Mikael Bengtsson: Obligatorisk a-kassa gör katastrofen mindre katastrofal

Visa fler