Det är svårt att tänka sig den moderna miljömedvetenheten utan insikterna om att gifter skadar människor och djurliv i betydligt högre omfattning än vi tidigare trott.
På 1960-talet upptäcktes att kvicksilver och klorerade kolväten som DDT anrikas i näringskedjan, och därför låg bakom fågeldöd och även äventyrade människors hälsa.
Som så mycket annan miljöförstöring var denna anrikning en process som få ens hade spekulerat om innan den prövades som en möjlig hypotes till utbredd fågeldöd.
Många tvivlade till en början.
En som inte tvivlade var amerikanskan Rachel Carson. Hennes dystra framtidsutsaga om en fågelfri ”Tyst vår” från 1963 hade sina överdrifter, men ifrågasatte med rätta den naiva användningen av bekämpningsmedel.
Kvicksilver och DDT är i dag utfasade och sedan slutet av 1990-talet är beståndet av havsörnar i Sverige tillbaka på samma nivå som vid 1900-talets början.
Bly var ett annat ämne som spreds mer eller mindre obekymrat, inte minst som tillsats i bensin för att få motorerna att sluta hacka. En innovation av samma person, Thomas Midgley Jr (1889–1944), som kom på att använda freoner för kylskåpens kylprocesser.
Freoner som senare visade sig tunna ut stratosfärens ozonlager, ännu en helt oanad miljöskadlig effekt.
Att bly var farligt visste man tidigt. Men under 1970- och 1980-talet kom insikten att riktvärden för friska, vuxna män inte nödvändigtvis var tillämpliga för alla. Särskilt barn kan få sin mentala kapacitet nedsatt vid betydlig lägre doser.
I dag finns faktiskt en hyfsat stark statistisk hypotes om att den minskade brottslighet som västvärlden sett på senare decennier följer på utfasningen av bly.
Blyhalten i blodet hos amerikanska barn minskade med 79 procent mellan 1976 och 1991, och de senare generationerna visade sig betydligt mindre benägna till våldsbrott. Visst stämmer det till eftertanke att 1900-talets kanske mest framgångsrika brottsbekämpning var en miljöåtgärd?
På 2000-talet gjordes en annan oväntad upptäckt. Den befolkning på jorden som sannolikt drabbats värst av 1900-talets utsläpp är inuiterna på Grönland.
Gifter från helt andra delar av världen bryts inte ner i det kalla klimatet och når stora koncentrationer i inuiternas kroppar via deras fiskrika diet. Många mammor har i dag bröstmjölk som är skadlig för barnen.
Att vara på sin vakt mot gifter har alltså sina högst rimliga skäl. Men det finns också anledning att varna för det höga tonläget kring gifter i dagens debatt.
Miljöorganisationer och anhängare av ekologisk odling förespråkar ofta en nolltolerans som får dem att varna för spår av bekämpningsmedel långt under dagens gränsvärden.
Dessa larm har också oavsedda konsekvenser. Nyligen visade forskare vid Center for Nutrition Research vid Illinois Institute of Technology att fattiga hushåll reagerar på larmen genom att i ökad utsträckning avstå från frukt och grönsaker.
Miljögifter kan absolut vara en hälsofara, men långtifrån alla hälsofaror beror på miljögifter.
Mattias Svensson
liberal skribent med inriktning på miljöfrågor och fristående krönikör hos Liberala Nyhetsbyrån
Den befolkning på jorden som sannolikt drabbats värst av 1900-talets utsläpp är inuiterna på Grönland.