Bidrag på lösa grunder

Skellefteå är en av en handfull kommuner som lämnar bidrag till elsanering av elöverkänsligas bostäder.

22 maj 2014 06:48

I Sverige och i Europa är det vanligt att jämföra sig med USA och sucka över hur stort inflytande religionen har på politiken. Ett exempel är när den förre presidenten George W Bush stoppade finansieringen av embryonal stamcellsforskning, som har potential att behandla Alzheimers sjukdom, med argumentet att ”liv är en helig gåva från vår skapare”.

På denna sida Atlanten är det vetenskap och inte irrationella trosuppfattningar som vägleder beslutsfattandet, heter det ofta. Men är det alltid så? Ett tydligt exempel är diskussionen om genmodifierade grödor (GMO). GMO är en beprövad teknik som funnits i 20 år. Genmodifierade grödor växer nu på tio procent av världens odlade areal.

Europa är den vita fläcken på GMO-kartan. På grund av mycket hårda EU-regler är det nästan omöjligt att odla GMO i Europa. Alla förslag om att lätta på reglerna bekämpas högljutt av miljöaktivister. Dessa har i huvudsak känsloargument att komma med, eftersom de vetenskapliga argumenten mot GMO är tunna. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har inga negativa hälsoeffekter kunnat påvisas. Med en retorik som är förvillande lik den amerikanska kristna högerns hävdas också ofta att människan inte ska ”leka Gud”.

Det är inte bara på EU-nivå som beslut fattas på skakig vetenskaplig grund. Skellefteå är en av en handfull kommuner som lämnar bidrag till elsanering av elöverkänsligas bostäder. Förra året betalades ungefär 150 000 kronor ut i bidrag, berättar kommunens handläggare för mig. Detta trots att elöverkänslighet som diagnos saknar vetenskapligt stöd.

I Stockholms läns landstings riktlinjer för behandling av elöverkänslighet står det att läkare inte bör rekommendera elsanering. En viktig del av behandlingen är i stället att förklara den vetenskapliga bakgrunden.

Det är dessutom tveksamt om det är lagligt för kommunerna att ge bidrag till elsanering. Luleå kommun avskaffade sitt elsaneringsbidrag efter att ha dragit slutsatsen att bidrag utan vetenskaplig grund inte är förenligt med kommunallagen.

Det är alltså inte bara i USA som ovetenskapliga föreställningar ligger till grund för beslutsfattande. Även européer och Skelleftebor har anledning att fundera över om vi är så rationella som vi vill tro.

Jacob Lundberg doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet, uppväxt i Skråmträsk

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

Ämnen du kan följa