Sveriges klimatpolitik – enorma summor till ingen nytta

Saknar svenskar kritisk självreflektion kring klimatrelaterade frågor? Målet är att göra vårt för global temperaturbegränsning och Parisavtalet. Vad ger den satsningen för miljönytta och till vilken kostnad för svenska skattebetalare?

Insändare 20 oktober 2021 18:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sveriges redovisade utsläpp av koldioxid år 2020 var 45,4 miljoner ton eller 0,014 procent av världens totala koldioxidutsläpp. I regeringens budgetproposition anslås 0,4 miljarder kronor per år under perioden 2026-2040 för att fånga in koldioxid ur atmosfären och begrava under mark eller havsbotten. 

Använder vi IPCC:s beräkningsmodell, Transient Climate Response, som vid en fördubblad halt av koldioxid jämfört med förindustriell halt anger tre graders temperaturökning får vi enligt mina beräkningar en minskning med tre tusendels grad till år 2100, om vi stänger ner all Sveriges utsläpp i morgon. Med nio promille av våra utsläpp infångad och lagrad blir den totala temperaturminskningen 25 miljondels grader om man fortsätter så ända fram till år 2100. Kostnaden blir sex miljarder kronor för att uppnå detta försumbara – icke mätbara – resultat.

Nya Zeeland, det enda land som gjort en oberoende bedömning av vad det skulle kosta att bli fossilfri till i mitten på 2000-talet, kom fram till att det med optimistiska beräkningar skulle handla om 16 procent av landets BNP – motsvarande hela landets statsbudget. Utgår vi i Sverige från Nya Zeeland-kalkylen skulle ett fossilfritt Sverige kosta 20 000 miljarder kronor till år 2100.

Världen över dör årligen färre än 600 000 människor av hetta, medan fler än 4,5 miljoner dör av kyla, skriver Bjørn Lomborg i en ledare i Svenska Dagbladet den 19 september.

C-E Simonsbacka, Bureå


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa