En skog som aldrig är planterad kan inte bli en monokultur, även om den består mest av gran eller tall. Plantager, monokulturer, har inget gemensamt med de gamla skogarna. Om man jämför fiskodling med naturligt bestånd så kanske det är lättare att förstå skillnaden. Monokulturen är genetiskt monoton, alla har samma gener, den lever alltså inte på vanligt sätt och kan därför inte heller överleva över tid.
Ett ekosystem är genetiskt diverst, maximalt olika genetiskt, av många skäl. Liksom alla andra levande bestånd består de av individer, anpassade för växtplats. En plantage, som spannmål, sköts av en jordbrukare. Ekosystemet lever och håller planeten, oss, vid liv. Den som inte förstår skillnaden borde inte få leda en näring som berör skogar, växtliv eller natur. Utbildningen för landets jägmästare, de som sköter skogsbruket, är på för låg vetenskaplig nivå. De förstår sig helt enkelt inte på det yrke de hamnat i. En orsak till polarisering är bristen på kunskap.
Förutom alla problem med skadeangrepp och skadade ekosystem ger plantager sämre förutsättningar för framtida skogsindustri, särskilt vad gäller byggandet i trä alla nu talar om. Få vill bygga med krokigt och kvistigt plantagevirke. Men den saken kommer aldrig fram i debatten. Om alla bara förstod det så skulle problemet vara löst, vi skulle inse det hopplösa i att storskaligt kalavverka och anlägga plantager.
Miljösidans vältaliga storstadsbiologer brukar säga att skogarna redan är förstörda, sönderhuggna och planterade – ungefär samma underliga feltolkning av läget som skogsindustrin. Sanningen är att stora delar av skogen i norr ännu är naturskog, basen för skogsindustrin, där dagens avverkningar görs. Plantager finns, men de är inte färdigväxta här uppe än – plus att virket är skadat och av låg kvalitet. Sanningen är grunden för friden.
Tomas O Johansson, Skelleftehamn
Svar direkt
Att verka för ett mer varierat skogsbruk är viktigt – såväl för klimatet som för den biologiska mångfalden. Där är nog Tomas O Johansson och Skogssällskapet överens. På Skogssällskapet menar vi att mycket redan skett hos våra tusentals privata skogsägare, men att förändringen i skogen tar tid. Det finns också mycket i skogsbruket som kan bli bättre, därför är fortsatt forskning viktig för att ge evidensbaserad kunskap om hur olika skötselmetoder påverkar ekonomi, ekologi och skogens upplevelsevärden.
De skogsägare som vi möter har en bred palett av intressen och mål med sina skogar. Det kan till exempel handla om jakt, rekreation eller intresse för naturvård i kombination med virkesproduktion för att få en ekonomisk avkastning från skogen. Vi ser också ett stort engagemang och en stark vilja att lämna efter sig något bättre än det man själv tog över.
Sveriges skogar består av betydligt mer variation än vad som kommer fram i debatten, där det ofta framstår som att det endast finns två – rakt motsatta – sidor. I själva verket finns det gott om skogsägare och aktörer i Sverige som arbetar aktivt för ett mer varierat skogsbruk, där ekonomiska, ekologiska och sociala värden i skogen kan samverka. Med ett ansvarsfullt och balanserat brukande kan skogen fortsätta ge oss träråvara, samtidigt som den gör nytta för klimat, biologisk mångfald och för oss människor som bor, vistas och arbetar i den.
Birgitta Löthman, regionchef Skogssällskapet i Västerbotten
Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet