Det pågår en intensiv debatt inför höstens val om vad som behöver göras för att möta brister och utmaningar i vården.
En avgörande fråga, som sällan uppmärksammas, handlar om vårddata.
30 vårdtillfällen med undvikbara vårdskador rapporterades i Västerbotten under förra året, enligt en ny rapport från Sveriges kommuner och landsting, som granskat vårdskador på sjukhus. Det motsvarar sju procent av de granskade vårdtillfällena.
Vårdtiden för de patienter som får en vårdskada är nästan dubbelt så lång som för övriga patienter. Det innebär ett onödigt lidande, till höga kostnader. I hela Sverige drabbas 110 000 personer varje år och den extra vårdtiden kostar nästan nio miljarder kronor årligen.
Genom att samla in, använda och dela vårddata – exempelvis blodprov och EKG – så att utfall av medicinska resultat kan jämföras går det att öka kvaliteten och minska antalet vårdskador väsentligt. Man kan dessutom uppnå en mer jämlik vård samt öka patienternas integritet och delaktighet.
Patienterna är positiva. I en ny Sifo-undersökning, beställd av stiftelsen Forska Sverige, säger 95 procent av befolkningen ja till att anonymt dela med sig av sina hälsodata. Men ändå utnyttjas inte den stora potentialen med samlade data. Det beror bland annat på:
- Otillräckliga resurser för forskning och utveckling. Ska vi uppnå synkroniserade vårddata i hela landet krävs ett ökat utvecklingsarbete inom vården.
- Ingen sammanhållen strategi för vårddata. Vi har ett antal system för vårdinformation som inte kan kommunicera med varandra, vilket är ett stort hinder.
- Osäkerhet kring juridik och policy. Juridiken kring vårddata är komplex. Det kan leda till att personalen inte vågar samla in uppgifter, vilket drabbar patienterna.
Det pågår olika initiativ, både nationellt och inom landsting, för att nå målet om synkroniserad vårddata. I syfte att påskynda arbetet har 32 organisationer i ”Agenda för hälsa och välstånd”, under Forska Sveriges ledning, identifierat flaskhalsar och arbetat fram konkreta förslag riktade till regering, myndigheter och landsting.
Vi föreslår bland annat att landstingen och regionerna ser över och ökar den andel av budgeten som används till forskning och utveckling i vården. Landstingen och regionerna bör också säkerställa att journalsystem och andra dataregister är förenliga med den nationella standard som är på väg att etableras.
Patienter, vårdgivare, forskare och företag måste få bättre möjlighet att bidra till insamling, användning och delning av data, och det måste ske på ett etiskt, säkert och strukturerat sätt. Detta skulle minska antalet vårdskador i Västerbotten väsentligt, samtidigt som vårdkvaliteten skulle öka och vården bli mer jämlik.
Vi hoppas att landstingen och regionerna tar frågan på största allvar.
Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska Sverige
Anders Sylvan, landstingsdirektör Västerbottens läns landsting
Lars Johansson, vd Janssen
Lotta Håkansson, ordförande Reumatikerförbundet