Replik på Kristin Allebrinks, ordförande Skellefteå Naturskyddsförening, med fleras replik ”De största kollagren finns i gammal skog”, publicerad i Norran och på norran.se torsdagen den 6 februari 2020.
Skellefteå Naturskyddsförening vill i en replik i Norran (6/2 2020) sprida kunskap om klimatförändringarna och bidra till att motverka dem.
Det är bra, vi har samma mål.
Det tråkiga är att vi inte är överens om att den svenska skogen, genom ett hållbart skogsbruk, som binder koldioxid långt mer än ni vill medge, bidrar till att motverka klimatförändringarna.
Ni refererar till vetenskapliga analyser som visar att de största kollagren finns i gammal skog. Men tar dessa analyser hänsyn till att mogen skog som avverkas, sågas och förädlas, bland annat till byggnader och broar, också skapar kollager som är bestående i hundratals år?
Det är sant att en del av den avverkade skogen går till massaindustrin. Huvudsakligen till tillverkning av förpackningar och hygienpapper.
Alternativet till pappersmassan torde vara annan råvara, till exempel olja för tillverkning av plastprodukter. Massaveden är en förnybar produkt, till skillnad från all petroleum.
Vi har aldrig påstått eller skrivit att ”många växter och insekter överlever” i en hyggesmiljö. Det vi hävdat, och hävdar, är att i en hyggesmiljö tillkommer en del arter.
Vi erkänner att privat skogsbruk inte aktivt och utåtriktat kämpar till gagn för arter som vitryggig hackspett, dofttickan och långskägg, världens längsta hänglav.
Dock vill vi framföra vår bestämda åsikt att privata skogsägare, genom sitt sätt att bruka sin skog, bidrar till att sänka koldioxidhalten i atmosfären.
Kerstin Stenberg, ordförande Norra Skogsägarna skogsbruksområdesråd Skellefteå Södra-Burträsk
Ola Andersson, Norra Skogsägarna skogsbruksområdesråd Skellefteå Södra-Burträsk
Rädda resterna av den svenska naturskogenEtt val mellan orörd skog och maximal klimatnyttaDe största kollagren finns i gammal skog