2018 omkom 43 personer i Västerbotten till följd av en fallolycka.
Trots detta lägger samhället bara en tiondel så mycket resurser på att förebygga fallolyckor som på att förebygga trafikolyckor.
Det finns ett behov av att öka investeringarna i medicinsk forskning och utveckling för att stärka medborgarnas hälsa och rädda liv.
Värdet av medicinsk forskning och utveckling är stort, men investeringarna är mindre än vad som är motiverat.
Benskörhet är en folksjukdom där skelettet försvagas snabbare än normalt. Det blir skört och minsta snubbling eller fall kan resultera i ett brott på skelettet.
2018 fick 1 556 västerbottningar över 65 år sjukhusvård till följd av en fallolycka.
Äldre och kvinnor efter klimakteriet är särskilt drabbade. Varannan kvinna och var fjärde man beräknas någon gång i livet drabbas av en benskörhetsfraktur.
Utöver ett stort mänskligt lidande för den drabbade innebär benskörhet också stora samhällskostnader. 2017 inträffade 120 000 benskörhetsfrakturer i Sverige, vilket innebar en sjukvårdskostnad på 19,7 miljarder kronor. Den årliga kostnaden väntas stiga med nästan 30 procent fram till 2030.
Trots detta lägger samhället en tiondel så mycket resurser på att förebygga fallolyckor som på att förebygga trafikolyckor.
En anledning kan vara att få är medvetna om att fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall. En ny Sifo-undersökning visar att endast 19 procent av allmänheten i norra Sverige har den kunskapen. 70 procent tror felaktigt att trafikolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall. En tidigare undersökning visar att också politiker har mycket dålig kunskap om fallolyckor.
Vi vill poängtera hur viktigt det är att stärka medicinsk forskning och utveckling. I fallet benskörhet kan fallförebyggande åtgärder minska fall och fallskador med 30–60 procent.
Forskningsprojekt ger kunskap om fallprevention och utveckling av lösningar. Forskning och utveckling har också gett behandlingar med benspecifika läkemedel. Dessa minskar risken för en ny fraktur med 42 procent. Det här är bara ett par exempel på värdet av forskning.
För att kunna möta utmaningen med ökad ohälsa vill Forska Sverige att de statliga investeringarna i medicinsk forskning fördubblas till fyra öre per vårdkrona.
Västerbottningarna håller med: 80 procent av allmänheten i norra Sverige tycker enligt en Sifo-undersökning att förslaget är bra.
Nu är det upp till politikerna att leva upp till befolkningens rättmätiga förväntningar och satsa på en vård i världsklass med hjälp av stärkt forskning och innovation.
Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska Sverige
Katrine Riklund, prorektor Umeå universitet
Clas Ahlm, forsknings- och utbildningsdirektör Region Västerbotten
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer