92 procent av invÄnarna i norra Sverige sÀger ja till att anonymt dela med sig av sin hÀlsodata.
ĂndĂ„ utnyttjas inte den stora potentialen med insamlad data.
Ăkade möjligheter att samla in, anvĂ€nda och dela hĂ€lsodata skulle minska antalet vĂ„rdskador i VĂ€sterbotten samtidigt som vĂ„rdkvaliteten skulle öka och vĂ„rden bli mer jĂ€mlik.
30 vÄrdtillfÀllen med undvikbara vÄrdskador rapporterades i VÀsterbotten under 2017, enligt en rapport frÄn Sveriges kommuner och landsting (SKL), som granskat vÄrdskador pÄ sjukhus. Det motsvarar sju procent av de granskade vÄrdtillfÀllena.
VÄrdtiden för de patienter som fÄr en vÄrdskada Àr nÀstan dubbelt sÄ lÄng som för övriga patienter. Det innebÀr ett onödigt lidande till höga kostnader. I Sverige drabbas 110 000 personer varje Är och den extra vÄrdtiden kostar nÀstan nio miljarder kronor.
Genom att samla in, anvĂ€nda och dela hĂ€lsodata â exempelvis analysresultat frĂ„n blodprover och EKG (en metod för att mĂ€ta hjĂ€rtats elektriska aktivitet) â sĂ„ att resultat av behandlingar kan jĂ€mföras gĂ„r det att öka kvaliteten och minska antalet vĂ„rdskador vĂ€sentligt. Man kan dessutom uppnĂ„ en mer jĂ€mlik vĂ„rd samt öka patienternas integritet och delaktighet.
VÄrdtiden för de patienter som fÄr en vÄrdskada Àr nÀstan dubbelt sÄ lÄng som för övriga patienter.
Befolkningen Àr positiv. I en Sifo-undersökning, bestÀlld av stiftelsen Forska Sverige, sÀger 92 procent av invÄnarna i norra Sverige ja till att anonymt dela med sig av sin hÀlsodata. Men ÀndÄ utnyttjas inte den stora potentialen med insamlad data. Det beror bland annat pÄ:
- OtillrÀckliga resurser för forskning och utveckling. Ska vi uppnÄ synkroniserade hÀlsodata i hela landet krÀvs ett ökat utvecklingsarbete inom vÄrden.
- Ingen sammanhÄllen strategi för hÀlsodata. Vi har ett antal system för vÄrdinformation som inte kan kommunicera med varandra, vilket Àr ett stort hinder.
- OsÀkerhet kring juridik och policy. Juridiken kring hÀlsodata Àr komplex. Det kan leda till att personalen inte vÄgar samla in uppgifter, vilket drabbar patienterna.
Endast sju av Sveriges 21 regioner investerade över tvÄ procent i forskning och utveckling som andel av respektive regions totala sjuk- och hÀlsovÄrdskostnader 2016. Vi föreslÄr att regionerna ökar den andel av budgeten som anvÀnds till forskning och utveckling i vÄrden. Det Àr ett förslag som 76 procent av befolkning i norra Sverige stÀller sig bakom.
Regionerna bör ocksÄ sÀkerstÀlla att journalsystem, kvalitetsregister och andra datakÀllor Àr förenliga med den nationella standard som Àr pÄ vÀg att etableras. En uppdatering av det regulatoriska ramverket behöver ske pÄ nationellt plan för att snarast implementeras regionalt.
Patienter, vÄrdgivare, forskare och företag mÄste fÄ bÀttre möjligheter att bidra till insamling, anvÀndning och delning av data.
Detta skulle minska antalet vÄrdskador i VÀsterbotten vÀsentligt, samtidigt som vÄrdkvaliteten skulle öka och vÄrden bli mer jÀmlik.
Anna Nilsson VindefjÀrd, generalsekreterare Forska Sverige
Karin Meyer, vd Apotekarsocieteten
Katrine Riklund, prorektor UmeÄ universitet
Kristina Sandström, medicinsk chef Janssen
Lotta HÄkansson, ordförande Reumatikerförbundet