HÀlsodata avgörande för fÀrre vÄrdskador

Debatt. Genom att samla in, anvĂ€nda och dela hĂ€lsodata – exempelvis analysresultat frĂ„n blodprover och EKG – sĂ„ att resultat av behandlingar kan jĂ€mföras gĂ„r det att öka kvaliteten och minska antalet vĂ„rdskador vĂ€sentligt. Man kan dessutom uppnĂ„ en mer jĂ€mlik vĂ„rd samt öka patienternas integritet och delaktighet.

Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2019-10-14 05:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

92 procent av invĂ„narna i norra Sverige sĂ€ger ja till att anonymt dela med sig av sin hĂ€lsodata.

ÄndĂ„ utnyttjas inte den stora potentialen med insamlad data.

Ökade möjligheter att samla in, anvĂ€nda och dela hĂ€lsodata skulle minska antalet vĂ„rdskador i VĂ€sterbotten samtidigt som vĂ„rdkvaliteten skulle öka och vĂ„rden bli mer jĂ€mlik.

30 vĂ„rdtillfĂ€llen med undvikbara vĂ„rdskador rapporterades i VĂ€sterbotten under 2017, enligt en rapport frĂ„n Sveriges kommuner och landsting (SKL), som granskat vĂ„rdskador pĂ„ sjukhus. Det motsvarar sju procent av de granskade vĂ„rdtillfĂ€llena.

VĂ„rdtiden för de patienter som fĂ„r en vĂ„rdskada Ă€r nĂ€stan dubbelt sĂ„ lĂ„ng som för övriga patienter. Det innebĂ€r ett onödigt lidande till höga kostnader. I Sverige drabbas 110 000 personer varje Ă„r och den extra vĂ„rdtiden kostar nĂ€stan nio miljarder kronor.

Genom att samla in, anvĂ€nda och dela hĂ€lsodata – exempelvis analysresultat frĂ„n blodprover och EKG (en metod för att mĂ€ta hjĂ€rtats elektriska aktivitet) – sĂ„ att resultat av behandlingar kan jĂ€mföras gĂ„r det att öka kvaliteten och minska antalet vĂ„rdskador vĂ€sentligt. Man kan dessutom uppnĂ„ en mer jĂ€mlik vĂ„rd samt öka patienternas integritet och delaktighet.

VÄrdtiden för de patienter som fÄr en vÄrdskada Àr nÀstan dubbelt sÄ lÄng som för övriga patienter.

Befolkningen Ă€r positiv. I en Sifo-undersökning, bestĂ€lld av stiftelsen Forska Sverige, sĂ€ger 92 procent av invĂ„narna i norra Sverige ja till att anonymt dela med sig av sin hĂ€lsodata. Men Ă€ndĂ„ utnyttjas inte den stora potentialen med insamlad data. Det beror bland annat pĂ„:

- OtillrÀckliga resurser för forskning och utveckling. Ska vi uppnÄ synkroniserade hÀlsodata i hela landet krÀvs ett ökat utvecklingsarbete inom vÄrden.

- Ingen sammanhÄllen strategi för hÀlsodata. Vi har ett antal system för vÄrdinformation som inte kan kommunicera med varandra, vilket Àr ett stort hinder.

- OsÀkerhet kring juridik och policy. Juridiken kring hÀlsodata Àr komplex. Det kan leda till att personalen inte vÄgar samla in uppgifter, vilket drabbar patienterna.

Endast sju av Sveriges 21 regioner investerade över tvĂ„ procent i forskning och utveckling som andel av respektive regions totala sjuk- och hĂ€lsovĂ„rdskostnader 2016. Vi föreslĂ„r att regionerna ökar den andel av budgeten som anvĂ€nds till forskning och utveckling i vĂ„rden. Det Ă€r ett förslag som 76 procent av befolkning i norra Sverige stĂ€ller sig bakom.

Regionerna bör ocksÄ sÀkerstÀlla att journalsystem, kvalitetsregister och andra datakÀllor Àr förenliga med den nationella standard som Àr pÄ vÀg att etableras. En uppdatering av det regulatoriska ramverket behöver ske pÄ nationellt plan för att snarast implementeras regionalt.

Patienter, vÄrdgivare, forskare och företag mÄste fÄ bÀttre möjligheter att bidra till insamling, anvÀndning och delning av data.

Detta skulle minska antalet vÄrdskador i VÀsterbotten vÀsentligt, samtidigt som vÄrdkvaliteten skulle öka och vÄrden bli mer jÀmlik.

Anna Nilsson VindefjĂ€rd, generalsekreterare Forska Sverige

Karin Meyer, vd Apotekarsocieteten

Katrine Riklund, prorektor UmeÄ universitet

Kristina Sandström, medicinsk chef Janssen

Lotta HÄkansson, ordförande Reumatikerförbundet