Välfärden och statens kärnverksamhet – som polis och rättsväsende – behöver stärkas.
Det kommer att krävas prioriteringar bland statens utgifter. Då kan inte biståndet växa som det hittills har gjort.
I dag lägger Sverige nästan dubbelt så mycket pengar på bistånd som på Polisen. Moderaterna vill använda skattebetalarnas pengar bättre än så.
Dagens finansiering av biståndet styrs av ett enprocentsmål som följer Sveriges tillväxt. Det har inneburit att biståndet tredubblats på 20 år. Det uppgår nu till 50 miljarder kronor årligen.
Samtidigt står Sverige inför svåra problem med gängskjutningar, långa vårdköer och skenande kostnader ute i kommunerna. För att kunna möta detta krävs prioriteringar.
I stället för att nå en procentsats behöver vi diskutera vad biståndet faktiskt går till. Därför vill Moderaterna att riksdagen, i stället för enprocentsmålet, vart fjärde år slår fast en fyraårig biståndsram. På det viset kan planeringen och långsiktigheten i biståndet förbättras. Biståndsramen skulle då, i likhet med andra politikområden, som infrastruktur, forskning och försvar, beslutas utifrån behov och prioriteringar för respektive mandatperiod. Fokus läggs på resultat framför kvantitet.
Moderaterna föreslår att biståndet ska uppgå till 170 miljarder kronor för fyra år. Det innebär 16 miljarder kronor mindre 2024 än om enprocentsmålet skulle legat kvar.
Sverige skulle då fortsätta att vara den tredje största biståndsgivaren inom OECD.
Biståndspolitiken måste samtidigt genomsyras av förbättrad kontroll och utvärdering. Det är en förutsättning för att biståndet ska uppfattas som legitimt.
Det handlar dels om att metodiskt följa upp resultat för att verifiera att biståndet faktiskt gör nytta och inte skada. Men det handlar också om att inte en enda krona ska försvinna i korruption eller till aktörer som inte står upp för våra demokratiska värderingar. Om sådant slöseri ändå upptäcks ska de utbetalade medlen krävas tillbaka.
Sveriges bistånd ska skapa förutsättningar för människor att lyfta sig ur fattigdom och förtryck, minska klimatpåverkan samt lindra mänskligt lidande i händelse av kris och krig. Men då måste vi våga göra nödvändiga förändringar och prioriteringar.
Med ökad kvalitet i biståndet kommer vi att kunna hjälpa andra länder på ett bättre sätt – samtidigt som vi kan ta ansvar för de stora behov vi har här hemma.
Elisabeth Svantesson (M), riksdagsledamot från Örebro län, ekonomisk-politisk talesperson
Edward Riedl (M), riksdagsledamot från Västerbottens län