Sveriges utsläpp av växthusgaser måste minska kraftigt om vi ska uppnå klimatmålet för 2045 och bidra till Parisavtalets strävan att bromsa den globala uppvärmningen.
Detta kräver genomgripande förändringar av produktions- och energisystemen samtidigt som det skapas en enorm världsmarknad för koldioxidneutrala produkter och tjänster. Frågan är om Västerbotten antar utmaningen att ställa om.
2045 är 27 år bort. Om vi i stället tänker oss 27 år tillbaka i tiden hamnar vi på 1991; året då Sovjetunionen föll, Nirvana slog igenom och ”När lammen tystnar” gick upp på bio. För halva befolkningen känns nog inte detta så värst avlägset.
Nu har vi 27 år på oss att uppnå riksdagens mål om att utsläppen av växthusgaser i Sverige ska minska med minst 85 procent till 2045.
Förutsättningarna är goda. Mycket av tekniken som ska ta oss till ett fossilfritt Sverige är redan känd. Kommuner och stora delar av näringslivet ställer sig bakom klimatmålen. Befolkningen är oroad över klimatförändringarna och det verkar finnas en hög acceptans för nya styrmedel och innovationer.
Men trots de goda förutsättningarna har Sveriges totala utsläpp bara minskat med strax över en procent per år mellan 1990 och 2004, och därefter strax över två procent. För att nå målet om nettonollutsläpp 2045 behöver minskningstakten i genomsnitt vara fem–åtta procent per år, enligt Naturvårdsverket.
Det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Mistra Carbon Exit har i en rapport lyft fram nio budskap som är särskilt viktiga för att vi ska nå målet och samtidigt göra Sverige till ett föregångsland i klimatomställningen:
- Det behövs genomgripande förändringar av produktions- och energisystemen.
- Utsläppen från stål- och cementproduktionen måste minska radikalt.
- Det behövs kompletterande styrmedel för de sektorer som omfattas av EU:s handelssystem med utsläppsrätter.
- Det krävs helt nya affärsmodeller som gynnar klimatsmarta produktval.
- Parallellt med att vi arbetar med att uppfylla klimatmålet måste vi minimera konsekvenserna för andra hållbarhetsmål.
- Offentliga beställare måste få en central roll i att driva på investeringar i hållbara produktions- och energisystem.
- Kommunerna bör upprätta gröna transportplaner.
- Självkörande fordon måste styras mot minskad klimatpåverkan.
- Vi behöver hitta smarta sätt att använda el på ett flexibelt sätt för att maximera värdet av el från vind och sol.
Parisavtalet banar väg för en global omställning och en gigantisk världsmarknad för koldioxidneutrala produkter och tjänster.
Kommer företagen och kommunerna i Västerbotten att gå i spetsen och bli en av klimatomställningens vinnare?
Lars Zetterberg, IVL Svenska Miljöinstitutet/Mistra Carbon Exits programledning
Filip Johnsson, Chalmers tekniska högskola/Mistra Carbon Exits programledning