Debatt: Barentsregionen, en kontaktyta mellan väst och öst

Debatt. Det unika med Barentssamarbetet är de många folk-till-folk-projekten. Barentssamarbetet består inte bara av möten mellan landshövdingar, tjänstemän och utrikesministrar. Kärnan är projekten och mötespunkterna på civil nivå.

27 maj 2018 10:12

Det politiska samarbetsklimatet mellan Ryssland och väst är det sämsta på många år.

Konflikten i Syrien riskerar att trappas upp och leda till en direkt konfrontation mellan Ryssland och USA. Diplomater på båda sidor har blivit utvisade som svar och motsvar på förgiftningen av Sergei Skripal. Donald Trump och Vladimir Putin har båda inlett framtagandet av nya, ännu effektivare kärnvapen.

Många upplever nog att vi lever i en ny tid av upptrappning och krigshot. Den diplomatiska situationen på världsarenan är kall. Dock har vi, vi som lever i de två mest nordliga länen i Sverige, unika möjligheter att bidra till avspänning och dialog mellan väst och Ryssland.

Arbetet pågår, och har gjort så sedan 1993, i det nationella och regionala Barentssamarbetet.

Det unika med Barentssamarbetet är framför allt de många folk-till-folk-projekten. Barentssamarbetet består inte bara av möten mellan landshövdingar, tjänstemän och utrikesministrar. Kärnan är projekten och mötespunkterna på civil nivå. Häri ligger framgången med Barentssamarbetet.

Vi bör lyfta upp Barentssamarbetet på agendan betydligt mer i våra län. Det finns unika möjligheter att lära känna våra grannar i Norge, i Finland och i Ryssland.

Grannlänen i Norge, Finland och Ryssland kämpar med samma problem som här i Norr- och Västerbotten. Urbaniseringsprocessen, miljöfrågor och hur en hållbar utveckling av länen ska kunna ske.

Barentsregionen eller Arktis besitter stora naturresurser. Ändå minskar antalet bofasta stadigt. Varför? Och hur arbetar våra grannlän?

Dessa frågor tjänar nog mer på ett väst-östligt synsätt än ett nord-sydligt. Svaren kan finnas gemensamt med våra grannregioner.

Norrbotten, Västerbotten och övriga Sverige behöver dock sporra utvecklingen av projekt och gemensamma mötespunkter på den civila nivån. Det norska Barentssekretariatet är duktiga på den punkten. Ett samlat sekretariat ger goda synergieffekter som stärker samarbetet.

Sveriges regering bör se över detta alternativ för vår fortsatta medverkan i samarbetet. Särskilt i tider av oro kan Sverige bli ett föregångsland i den mjuka diplomatin.

I dag sker det projekt inom ramen för Barentssamarbetet. Vi behöver dock fler. Intresset är nog större än man tror, kunskapen om möjligheterna är dock låg. Till exempel genomför journalistföreningen Barents press Sverige en mängd projekt för journalister i Sverige och Ryssland under 2018.

Vi gör det därför att vi tycker att det är viktigt att lära oss av varandra, för att minska de bombastiska rubrikerna och visa andra perspektiv.

Ryssland består inte enbart av Putin och ubåtar. Bland annat skapar vi tillsammans med ryska journalister en bok om vardagen i Boden och ryska Apatity. Vi kommer också med en bok om ungdomskultur i Barentsregionen i samarbete med Norge, Finland och Ryssland.

Fördelen med internationella samarbeten på civil nivå är att de kan handla om i princip vad som helst som rör civilsamhället. Jag ser många möjligheter för idrottsföreningar, miljöföreningar, skolor och jakt- och fiskeföreningar att samarbeta.

Möjligheterna finns till avspänning och samtal. Det tjänar vi alla på.

Tim Andersson, ordförande Barents Press Sverige och ordförande Barents ungdomsråd

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

Ämnen du kan följa