Vi lever i en ständigt pågående krigföring.
Den sker i en gråzon inom den formella fredens ram.
Det kan handla om kontroll av energimarknader och viktiga medier, ekonomiska blockader mot företag och länder, korruption, falska nyheter och propaganda, cyberkrigföring, kriminalitet riktad mot ett lands centrala funktioner, destabilisering och hot om militärt våld.
Diktaturer och despotier som på hemmaplan motsätter sig frihet, demokrati och rättsstat tvekar inte att utnyttja den fria världens fördelar när de vill underminera de sistnämnda.
I antologin Gråzon (Frivärld 2021), som tankesmedjan Frivärld nyligen lanserade, beskrivs de hot som i dag möter demokratier och rättsstater i skuggan av diktaturers och despotiers regimer.
Globalt krävs det en samling av den fria världens länder för att med den gemensamma ekonomiska styrkan man besitter klargöra de regler som måste gälla för frihandel och den globala ekonomins utbyten.
EU bör tillsammans med USA utforma grunderna för en global agenda som säkerställer möjligheterna för alla att delta i den globala ekonomin och samtidigt tydliggör de gränser som gäller för hot mot andra länders säkerhet.
Det militära försvar som med nödvändighet måste stå starkt genom Nato behöver kompletteras med ett försvar av våra samhällen mot väpnade hot, påverkanspolitik och påtryckningar.
Sverige måste, tillsammans med våra nordiska grannländer, vara en drivkraft för att utveckla förmågan att stå emot och förhindra de aggressioner som kan ske i gråzonens dunkla värld.
Vi måste se till att de som utsätter oss för cyberkrigföring och andra operationer tvingas betala priset.
Aggressionerna pågår i detta nu och måste bemötas om vi vill värna suveränitet, demokrati och rättsstat. Tre saker måste göras omgående:
- Vår förmåga att möta militära aktiviteter utanför svenskt territorium måste förstärkas.
- Underrättelseverksamheten måste breddas och integreras med åtgärder mot penningtvätt och antikorruptionsarbete i ett djupare samarbete inom EU.
- Inom den svenska säkerhetspolitiska doktrinen måste det finnas en beredskap att agera mot andra länders aggression, även när den sker i gråzonen och inte innefattar militära medel.
Detta är den stora säkerhetspolitiska utmaningen: att utforma försvaret för inte enbart morgondagens hot, utan för dagens pågående attacker, dolda krigföring och påverkanspolitik.