Stefan Berg: ”Mitt undermedvetna fick mig att lyssna”

En bra sak med semester är att få komma bort från de dagliga rutinerna. Det blir något nytt, nya situationer att tolka och man får använda huvudet på ett annat sätt.

Krönikören skriver om att lyssna på det undermedvetna.

Krönikören skriver om att lyssna på det undermedvetna.

Foto: Bendiksby, Terje

Krönika2020-08-27 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Man kan koppla ur och koppla av, bryta mönstren och låta dagarna komma som de är. Pratade med en vän som just träffat en klient, en chef, som inte kunde minnas sin semester som nyss varit. Trots att hen såg sig själv på foton i restaurangen, med barnen i vattnet i stugan eller mitt i lekarna på ett bröllop var hen osäker på om hen verkligen vart där. Däremot fanns många bilder på hen med telefonen i olika miljöer. 

Nu är det så att jag inte haft någon sommarsemester i vanlig mening på över tio år, men varje sommar har sina stunder, kanske dagar, som upplevelsemässigt ger vad jag behöver. Flugfiske är ett säkert kort för att få allt som är bra för en. Mindfulness. Det är du, kastet och fisken. 

Ingen tanke som ältar något från igår, ingen tanke som oroar sig för vad som kan hända imorgon. Bara här och nu. Man är avkopplad från bruset och öppen för alla signaler kroppen sänder. Lukter, ljud, kroppens kontakt med olika material. Här och nu.  

Ett exempel på detta finns i en fisketur till Riksgränsen i juli. Med en vän åkte vi upp ena veckan, då regnade resan bort och vi avbröt i förtid. Veckan därpå gav vi det ett nytt försök, då blåste fisket bort. Det var ändå lite sol och det fanns mycket vackert vila ögonen på så vi stannade ändå veckan ut. Hoppades in i det sista på en vindstilla dag, men icke. På väg hem ligger dock sju mil Torne Träsk spegelblankt och hånler. Det händer nog bara en gång per år, kan jag tro. 

Väl hemma och går igenom packningen så saknas min jobbtelefon. Vänder ut och in på allt igen, alla påsar, fickor och väskor. Ingenstans. Kollar med kompisen om han fått med den av misstag. Lördag och söndag letar jag överallt, måndag ringer jag jobbet och försöker koppla över telefonen till min privata, hon som kan detta är semester. Tisdag kväll i helt andra tankar på hemlighuset. Efter avslutat ärende står jag i hallen, tiden stannar av, kroppen tar över och liksom för mig mot förrådet där fiskeprylarna förvaras. Går direkt mot flugvästen. Greppar, öppnar och där ligger telefonen. Mitt undermedvetna hade lyckats få mig lyssna, en del i mig hade registrerat hela förloppet när jag la undan telefonen men jag var för upptagen med att leta för att kunna finna den. 

Nå, då finns visst två sätt att koppla från bruset och bli mottaglig för signalerna. Kan nog vara bra när vintern kommer.