Efter kalla kriget behövs en ny försvarspolitik

För Sverige är ett Nato-medlemskap vägen framåt. Vi hör hemma bland andra demokratier och rättsstater.

Sverige 3 februari 2021 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den svenska försvarsdebatten tenderar alltjämt att utgå från en verklighetssyn från kalla krigets dagar.

Några decennier senare är situationen annorlunda. Förändringarna är så stora att vi – trots olika uppfattningar om vad som varit bra – måste börja föra en debatt om vad som är rätt nu.

Försvarsbeslutet är en produkt av en förgången syn på säkerhet och försvar. Exempelvis bygger Försvarsberedningens inriktning, mot att stärka försvaret med ett antal regementen i inlandet, på kalla krigets logik där hotet var en större invasion som syftade till att ta kontroll över svenskt territorium.

När kalla kriget var som värst var Sveriges försvar som bäst. En mängd förband stod i vägen för den invaderande fienden.

I dag ser verkligheten annorlunda ut. Ett storskaligt invasionskrig är knappast sannolikt. Den moderna krigföringen utspelar sig i stället i en gråzon mellan krig och fred.

Hotet från öst manifesteras av desinformation och destabilisering och ett aggressivt uppträdande i Östersjön och i luften.

Därutöver finns cyberkrigföring, hackerangrepp på parlament, företag, sjukhus och forskningsinstitutioner, mord på personer som den ryska regimen anser illasinnade, korruption och små militära operationer för att blockera internationella vatten eller för att kränka nationella.

Det är en omvälvande upprustning som pågått de senaste 20 åren, sedan Vladimir Putins tillträde. En retorik om förlorade territorier och undersåtar och en sviken heder. En despoti som bygger på plutokratins förakt för rättsstat och internationella avtal.

Det är med andra ord en rejäl utveckling sedan kalla krigets slut. Därmed bör vi snarast anpassa oss till den nya verklighet som råder. För Sverige är ett Nato-medlemskap vägen framåt.

Vi behöver de andra Nato-medlemmarna för att garantera vår egen säkerhet. Men vi behöver också, för vår egen skull, bidra med säkerhet åt andra. Vi är liksom andra utsatta för en pågående krigföring som är helt annorlunda än kalla krigets.

Det inhemska försvaret måste stärkas.

Ett militärt försvar utvecklas under en period av 25 till 40 år. Det betyder att i ett längre perspektiv är den alltför långa nivån – 1,5 procent av BNP till 2025 – som det nuvarande försvarsbeslutet bygger på, ingen upprustning alls.

Regeringen måste öka försvarsanslagen. Samtidigt som resurserna prioriteras för att utveckla det försvar som kan möta samtidens krigföring. Det är dags att ta den nya tidens försvarspolitiska konfliktlinjer på allvar.

Sverige behöver ett försvar anpassat för 2020-talets utmaningar.

Gunnar Hökmark, ordförande i tankesmedjan Frivärld, tidigare Europaparlamentariker

Ämnen du kan följa
Läs mer!

Debatt: Kärnvapen är det ultimata terrorvapnet

Debatt

Debatt: Vad är det vi egentligen ska försvara oss mot?