Ingen ljusning. ”Det ser helt bedrövligt ut på läkarfronten” säger Marina Bokvist, verksamhetschef för Skelleftehamn och Bureå hälsocentraler och Ingrid Tjärnlund, avdelningschef. Foto: Roine Sandlén.
”Uppdraget är för stort” – Den slutsatsen drar samtliga verksamhetschefer vid primärvården i Skellefteåregionen, enligt en rundringning som Norran genomfört.
– Vi klarar det inte. Det finns bara två alternativ som jag ser det, antingen tillförs mer resurser eller så minskas uppdragets storlek, säger Christina Boström, verksamhetschef vid Anderstorps hälsocentral.
I Skellefteåområdets primärvård finns 40 budgeterade läkartjänster. Av dessa saknas nästan 60 procent idag, det vill säga endast 17 av tjänsterna är tillsatta. På flera hälsocentraler är bristen ännu större, med närmare 70 procent.
Bristen syns även på länsnivå, men är där mindre, med en vakans på 40 procent.
Under sommarmånaderna drar primärvården ned på verksamheten. Men med den redan pressade situationen riskerar sommaren att bli tung. Särskilt som stafettläkare blir allt svårare att få tag på. En upplevelse flera primärvårdschefer delar.
– Hyrläkarlösningen är dyr, men den har räddat många hälsocentraler. Det är inte längre någon självklarhet att vi får tag på hyrläkare nu, säger Christina Boström.
– Kanske kan det förklaras med läkarbristen på riksplan, att många väljer bort Västerbotten. Vi är beroende av stafetter för att klara sommaren. Vi har problem redan nu, vilket innebär tuffa prioriteringar. Risken är stor att den prioriteringsordningen inte blir tillfällig utan kvarstår till hösten.
Vid Skelleftehamn och Bureå hälsocentraler är läkarbristen markant: I Bureå, där det ska finnas två heltidsläkare är i dag endast en halvtidstjänst besatt. I Skelleftehamn där det ska finnas fyra, finns en. Att lösa vakanser är ett ständigt tråcklande med personal, där såväl distriktsläkare som stafettläkare och utbildningsläkare är svårfångade, berättar Marina Bokvist, verksamhetschef.
– Det ser helt bedrövligt ut på läkarfronten. Vi vet inte hur sommaren ska lösas. Blir bemanningen för låg måste samordningar och neddragningar till.
Marina Bokvist tror att primärvårdens uppdrag ”skrämmer bort” unga läkarna. Arbetsbelastningen är svårhanterad. Att fler arbetsuppgifter flyttas från slutenvård till primärvård är ett tydligt mål från politikerna.
– Men i det sammanhanget måste resursfördelningen ses över. Arbetsmiljön styr intresset för dem som ska arbeta hos oss, i dag lockar inte primärvården.
Maud Sjöberg, verksamhetschef i Lövånger och Burträsk, är inne på samma linje.
– Visst har man satsat en del medel, men inte i paritet med uppdragets storlek. Det är ingen hemlighet att ersättningen till primärvården i Västerbotten tillhör de lägsta i landet. Det rimmar illa med hur uppdraget utformats.
”Läkarflykten” kan även till viss del spåras till ett tidigare besparingsarbete - Projekt Balans. Det tror Gunilla Johansson, verksamhetschef för Norsjö hälsocentral.
– Primärvården skulle som fågelungar gapa och svälja allt som slutenvården skulle utprioritera, till en redan överlastad primärvård. Vi fick inte mer resurser för att klara ett större uppdrag. Då växte frustrationen. Heder åt den personal som stannar kvaroch gör ett beundransvärt jobb.
I Byske ökar invånarantalet rejält sommartid med anledning av turism. Någon neddragning är inte aktuell, och samtliga tre läkartjänster är bemannade. Byske är emellertid inte befriad från problematik, berättar Marit Holmgren, verksamhetschef.
– Naturligtvis inte, vi har en otroligt hög arbetsbelastning. Vi har även haft svårt att rekrytera distriktssköterskor och läkarsekreterare.
I Burträsk går man kort 1,5 läkare. I Lövånger är bemanningen nästan full. Men läget är ändå pressat, berättar Maud Sjöberg, verksamhetschef.
– Absolut. Jag skulle säga att även så kallade fullt bemannade hälsocentraler är kraftigt underbemannade i dag. När arbetsuppgifterna ständigt ökar, utan att resurser tillförs så får det allvarliga konsekvenser, säger hon.
Några av vårdcheferna, bland annat Annika Larsson vid Kåge-Moröbacke hälsocentral, lyfter frågan om egenvård. Fler vänder sig oftare till sin hälsocentral.
– Sökmönstret ökar, det visar på en allt sämre tillit till egenvård, säger hon.
Även vid Boliden, Erikslid och Heimdalls hälsocentraler, håller man tummarna för att man ska hitta hyrläkarna som krävs, tre stycken. Utan dem blir det tufft, berättar Carola Degerman, verksamhetschef. Arbetsbelastningen är tung redan nu, plötslig frånvaro blir problematisk.
Önskemålet låter självklart - en rimlig arbetsbelastning.
– En god arbetsmiljö har vi om vi hinner med alla patienter som vi ska under dagen, och även de administrativa uppgifterna. Jag önskar att personalen ska få gå hem och känna sig nöjda med arbetet de utfört, säger Carola Degerman.
Får ni gehör från politiker och landstingsledning om att uppdraget måste ses över?
Christina Boström funderar och svarar:
– Jag vet inte … primärvårdsledningen förstår, men jag kan inte säga att vi fått gehör från politiskt håll.
Även Annika Larsson vill ha svar.
– Vi måste känna stöd att primärvården prioriteras. Inte bara i ord utan också i handling.
Samtliga hyllar personalens insatser - Maud Sjöberg säger:
– De gör ett fantastiskt jobb utifrån knappa förutsättningar. Men man kan inte sticka under stol med att en hög arbetsbelastning innebär patientsäkerhetsrisker, så är det.
Primärvården skulle som fågelungar gapa och svälja allt som slutenvården skulle utprioritera, till en redan överlastad primärvård. Vi fick inte mer resurser för att klara ett större uppdrag.
Knäar under en allt tyngre arbetsbelastning. ”Uppdraget är för stort” – Den slutsatsen drar samtliga verksamhetschefer vid primärvården i Skellefteåregionen. Foto: Roine Sandlén.