”Vi kommer inte att få mer pengar”

Nej, vi är inte riktigt där än. Även om man i exempelvis Japan spår att robotar i äldrevården är framtiden. Men alla som är insatta anser att ny teknik kommer att få mer betydelse i framtiden. Samtidigt ska den varma handen finnas där. Bilden är ett montage.

Foto: TT

– På så sätt står vi inför något helt fantastiskt, att folk får leva längre, säger äldreomsorgschef Ejja Häman-Aktell.

Ejja Häman–Aktell betonar att om äldreomsorgspersonalen arbetar med rätt saker så kommer pengarna att räcka i framtiden.

Foto: Jeanette Lövgren

Äldreomsorgen ligger inte oväntat Skellefteborna varmt om hjärtat. Bland de viktigaste framtidsfrågorna rankas den som trea i Norran/Ipsos opinionsundersökning som gjordes tidigare i år. Hela 30 procent av invånarna anser att frågan är viktig. Intresset torde öka i takt med att befolkningen blir äldre.

Det finns i dag 650 stycken 90-åringar och 11 hundraåringar i Skellefteå kommun.

– Tittar man tillbaka under 1900-talet så var det inte ovanligt att man dog vid 50 eller 60, säger Ejja Häman–Aktell.

Den demografiska och samhälleliga utvecklingen innebär att nya krav kommer att ställas på livskvalitet på äldre dagar och därmed även på äldreomsorgen.

Mindre institution

Enligt Ejja Häman-Aktell kommer det att innebära flera saker.

En förändring är att individen hamnar mer i fokus och institutionstänket minskar.

– Självständighet ska vara en självklarhet. De flesta vill kunna klara sig själva så länge som möjligt, men det är en utmaning. Vi måste fråga oss vad varje individ har för drömmar, vilja och behov. Det innebär färre paketlösningar och mer flexibilitet, säger hon.

Därför bygger man i dag upp team av omsorgs– och vårdpersonal kring individen, snarare än en organisation i en lokal. Det handlar om samarbeten mellan hemtjänst, hemsjukvård och personal från hälsocentralerna.

– När behovet av vård och omsorg ökar ska vi finnas där för personen, säger hon.

Fler dör hemma

En annan viktig förändring är att de som i dag finns på äldreboende är så mycket sjukare än de som fick plats där för 20 år sedan. Den utvecklingen kommer att fortsätta.

– Förr pratade man om att vi erbjöd omsorg, men i dag erbjuder vi kvalificerad vård och omsorg. I Skellefteå väljer många att leva sin sista tid hemma eller på äldreboende, istället för på sjukhus, säger hon.

Vi måste bli bättre på att förmedla tips och kunskap om hur man kan arbeta förebyggande själv med sin hälsa.

Särskilt boende för äldre kommer därmed i framtiden mer att likna en vårdplats på sjukhus än en plats där man får omsorg på äldre dar.

– Ingen ska behöva vara på sjukhus i onödan. Det arbetar vi aktivt för på ett nationellt, regionalt och lokalt plan, säger Ejja Häman-Aktell.

Eget ansvar ökar

Utmaningen med en äldre befolkning består också i att få människor att jobba förebyggande med sin hälsa för att undvika ohälsa. Det krävs för att samhället ska kunna klara av att ge den mer kvalificerade vården. Det handlar exempelvis om att individen ska äta rätt och röra sig för att slippa fall och frakturer.

Mer ansvar hamnar på den enskilde för att se till att man bor i ett lämpligt hus utan exempelvis trapp.

– Man måste bli mer förutseende själv och där ser jag att vi det är viktigt att vi samarbetar med exempelvis pensionärsorganisationerna.

– Vi måste bli bättre på att förmedla tips och kunskap om hur man kan arbeta förebyggande själv med sin hälsa. Alla – hela samhället – måste äga den här frågan, säger hon.

Fler händer söks

Kompetensförsörjningen är redan i dag en utmaning – och det i hela landet. I Skellefteå har man svårt att få tag i vikarier. Undersköterskor och sjuksköterskor är grupper där det råder stor brist.

– Vi måste även fortsätta arbeta med kompetensutveckling hos personalen. Det ökade vårdbehovet ställer andra krav. Vi behöver ha fler samarbeten med utbildningarna och vi måste bli bättre på att rekrytera till utbildningarna. Det måste också finnas bra karriärvägar, exempelvis att vidareutbilda sig till demens- eller psykiatriundersköterska, säger hon.

Måste göra rätt saker

Samtidigt har äldreomsorgen i dag svårt att klara sin ekonomi och har tvingats ta fram åtgärdsplaner för att få ned kostnader.

– Det är en stor utmaning i hela landet. Vi kommer inte att få mer pengar. Därför vill vi göra rätt saker, vid rätt tid för den individ som har ett behov. Om vi gör det kommer pengarna att räcka, säger hon.

Hon spår att det kommer att bli mer tekniska lösningar som kompletterar personalen för att skapa trygghet.

– Det kan handla om gps för att kunna hitta igen personer med demens när de vill ut på en trygg promenad. Eller tillgång till Skype eller Facebook för att hålla kontakt med anhöriga. Trygghetskameror är ett annat exempel som vi redan i dag erbjuder och vi håller också på att testa nya smarta lösningar med sensorer, säger hon.

Men det handlar även om teknik för att förbättra planering kring individen och göra administrationen enklare och mobilare för personal.

Fler företag

Hon lyfter även samarbete med näringslivet som nödvändigt framöver.

– Det kommer att behövas andra aktörer som erbjuder andra tjänster för att underlätta självständighet, exempelvis RUT-tjänster. Vi behöver även samarbeta med föreningar och kultur- och fritid om aktiviteter, säger hon.

Hon tror det kan växa upp företag som ger digitalt stöd i form av motiveringsgrupper, anhöriggrupper och kognitiva behandlingar.

– Samtidigt anser jag att tekniken inte är något utan människor och ett bra arbetssätt bakom den, säger hon.