Fredrik Stenberg (S) ordförande i för- och grundskolenämnden.
– Det är jättesvårt att planera på lång sikt, men jag kan säga att vi har haft för få elever i för många grupper och när det skett förändringar så har vi inte varit snabba nog. Men vi jobbar bra med ekonomin och får positiva effekter, säger Fredrik Stenberg (S), ordförande i för- och grundskolenämnden.
”Det kommer att märkas ute på skolorna”Är er budget helt orealistisk?
– Vi strider för en större pott pengar och om vi drar ner för mycket, så påverkar det på lång sikt i negativ mening, men oavsett det så behöver vi se över gruppstorlekarna i klasserna.
Hur menar du?
– I dag har vi ett snitt på 19,99 elever i varje klass och den siffran behöver öka till ungefär 25 elever i varje klass på sikt. Men vi har inte tänkt att förskoleklasserna ska bli större.
Finns det planer på att lägga ner skolor?
– Det finns inga planer på större neddragningar på skolor utöver de redan beslutade i Skellefteå stad det vill säga Sjungande dalen, Morön/Getberget och Kanalskolan.
Skolan går kräftgång – så påverkas elever och medarbetareEnligt Fredrik Stenberg visar den senaste ekonomiska prognosen, från den sista oktober i år, på 10,5 miljoner kronor i underskott jämfört med budget för 2019. Han säger också att förvaltningen kämpat länge för att få till stånd en lärarutbildning i Skellefteå, men att det ännu inte lyckats.
Stenberg tror att det kan vara en komponent för att komma till rätta med den långsiktiga kompetensförsörjningen. Dessutom skulle fler pedagoger, ökad lärartäthet i kommunen, öka verksamhetens stabilitet.
– Vi behöver också styra upp hur resurserna ser ut, exempelvis elevpengen. Den borde vara styrd till en grupp, istället för som nu, till varje elev. En skola som ligger långt från centralorten där en eller ett par elever väljer en annan skola, där får rektorerna mycket svårt med ekonomin, säger han.
– Det är komplext, men jag står för att vi behöver se över skolans resursfördelning.
”Sparkraven kom ganska akut och abrubt””Förödande för undervisningen – barnen får betala priset”När kommer ni att ha en budget i balans?
– Inte i år, men 2020 så borde vi klara det. Jag vill också säga att alla kämpar och sliter ute på skolorna för att minska kostnaderna, så är det.
Ni har visat röda siffror i flera år nu. Hur länge orkar du själv kämpa med nämndens dåliga ekonomi?
– Jag kommer att köra så länge jag har viljan och förtroendet.
Hög lärartäthet, dyr mat och dyra läromedelMånga små skolenheter är ett problem