Emilia Hallin, (S), och Fredrik Stenberg, (S), har varit med i beslutsprocessen kring kulturskolan.
2012 tog kommunfullmäktige i Skellefteå ett enhälligt beslut – kulturskolan skulle breddas, och inkludera fler kulturuttryck. Men arbetet har gått långsamt, och det är först under hösten 2018 som många konkreta förändringar implementerats. Förvaltningen har bytts, från skolkontoret till kultur- och fritidskontoret, och den obligatoriska kulturskoleundervisningen har vuxit från 18 procent av budgeten till 30 procent. Det innebär också att den frivilliga instrumentundervisningen fått mindre medel.
Samtidigt har barn under hösten inte längre fått gå undan på lektionstid för att spela instrument.
Fredrik Stenberg, (S), för- och grundskolenämndens ordförande, och Emilia Hallin, (S), kulturnämndens ordförande har båda varit med och genomfört förändringarna.
I Piteå får barnen fortfarande gå undan på lektionstid för att spela. Hur kommer det sig att Skellefteå kommun har valt en annan väg?
– Vi kan inte svara för hur Piteå gör för att deras barn ska få sin garanterade undervisningstid. Jag kan bara konstatera att skolverkets juridiska vägledning är väldigt tydliga – där står det att återkommande aktiviteter som till exempel kulturskoleverksamhet inte är okej. Det vi konstaterat i vår nämnd är att många elever har stor frånvaro från skolan, och vi måste se till att skollagen följs. Det här är inte kopplat till kulturskoleverksamheten, men vi kan inte bevilja ledighet för återkommande aktiviteter oavsett hur den ser ut, säger Fredrik Stenberg.
Skolverket säger stopp
Rektorn på varje skola har dock möjlighet att ta beslut kring ledighet gällande varje enskild elev, men så fort det handlar om regelbunden frånvaro säger Skolverket stopp, menar Hallin och Stenberg.
– Egentligen är det snarare så att Skellefteå kommun borde ha fått kritik för sättet det arbetades efter tidigare, att barn fick gå undan på lektionerna. Det finns inget politiskt beslut kring det, det var bara så man gjorde, säger Fredrik Stenberg.
Trots att beslutet kring en breddad kulturskola klubbades 2012, är det först nu arbetet har börjat på allvar.
– Musiken är fortfarande den största delen av kulturskolan – kring 70 procent av verksamheten. Men det är klart, det handlar om en breddning som görs inom befintlig budget. För att kunna utveckla de andra konstformerna måste pengar tas någonstans ifrån, säger Emilia Hallin.
"Målsättningen för kulturskolan är väldigt bra", säger Emilia Hallin, (S).
150 barn har slutat spela instrument, 400 barn står i kö och väntar på sin tur. Vad säger ni till oroliga elever och föräldrar?
– Vi förstår besvikelsen till fullo. Men det här har inte gjorts för att jävlas med specifika individer eller med musicerandet i sig, det handlar om att vi ska genomföra ett beslut. Min förhoppning och övertygelse är att vi i framtiden ska ha en kulturskola som når ännu fler barn. Det är viktigt att komma ihåg att vi just nu befinner oss mitt i förändringsarbetet, och då kan det göra ont, säger Emilia Hallin.
Kommer kulturnämnden att äska mer pengar till kulturskolan?
– Det kommer vi att göra, det är en fråga vi drivit. Men ska vi vara självkritiska är det i princip bara Vänsterpartiet som drivit den frågan hårt i kommunfullmäktige, säger Emilia Hallin.
Emilia Hallin, (S), kulturnämndens ordförande, hoppas på att kulturskolan ska nå fler barn i framtiden.
Vad tror ni om kulturskolans framtid – och den individuella musikundervisningens framtid?
– Jag tror verkligen på kulturskolans framtid. Genom att den obligatoriska kulturskoledelen blivit större möter ännu fler barn kultur, oavsett kulturellt kapital hemifrån. Jag tror att det kommer bli väldigt bra, men det kommer att ta en tid innan vi är där, säger Emilia Hallin.
– Och det är klart att det här ställer större krav på verksamhetsplaneringen, det handlar om att förändra rutiner och arbetssätt. Men i och med förvaltningsbytet öppnas även möjligheter kring att nyttja lokaler som fritidsgårdar och bibliotek för kulturverksamhet, vilket vi tittar på, säger Fredrik Stenberg.