Peter Olofsson (S), Nicklas Sandström (M) och LiseLotte Olsson (V) var överens om att anta åtgärdsplanen.
Regiondirektören Kent Ehliasson fick tidigare i år ett uppdrag att ta fram en plan för hur vården i Västerbotten ska komma till rätta med de stora underskotten. Förra året gick dåvarande landstinget med nära en halv miljard kronor i verksamhetsunderskott. I år är prognosen ännu sämre och kan bli så stor som en kvarts miljard kronor till.
Den plan som nu tagits fram ska gälla fram till år 2022. På tisdagen sa en enig regionstyrelse ja till planen.
Dålig ekonomi kan tvinga regionen att spara på investeringarMålet är att flytta fokus från sjukdom och behandling till hälsofrämjande och förebyggande insatser. Vården ska också bedrivas nära länsborna.
– Vi ska utveckla arbetssätt och organisation, säger Ehliasson till VK.
Han vill ha horisontella vårdflöden mellan klinikerna i stället för det han kallar för stuprör och pekar på att multisjuka och kroniskt sjuka står för ungefär 80 procent av vårdkostnaderna.
Totalt innehåller planen kostnadsreduceringar på 565 miljoner kronor. Det handlar om budgetreduceringar på 200 miljoner kronor och en hantering av underskotten på omkring 365 miljoner kronor.
Den största delen, 192 miljoner kronor, ska tas genom att utveckla och anpassa bemanningen.
– Vi måste sätta i gång med detta omedelbart, säger landstingsrådet Peter Olofsson (S).
Han säger att antalet anställda i länets vård har ökat de senaste åren. Förra året ökade antalet med omkring 200 personer.
Förslaget innebär alltså att det kommer att det kommer att bli färre anställda i länsvården.
– Det handlar om andra arbetssätt, omplaceringar och att göra strukturella förändringar, säger landstingsråd LiseLotte Olsson (V).
Några uppsägningar talas det inte om idag. Istället används uttryck som att anpassa och utveckla bemanningen efter både vårdflöde och vårdtyngd. Enligt Kent Ehliasson finns också en naturlig omsättning på omkring 900 personer som varje år slutar i vården.
Förutom att anpassa bemanningen ska jourorganisationen förändras och beroendet av hyrpersonal minskas.
Genom att omstrukturera vården beräknas budgeten minskas med 173 miljoner kronor under de år som planen omfattar. Produktions- och kapacitetsstyrning av slutenvården ska reducera kostnaderna med 108 miljoner kronor under perioden.
I planen finns även en rad effektiviseringar som att se över hur hälsocentraler och tandvårdskliniker kan samordnas och hur elkostnader och hyror minskas.
Nicklas Sandström (M) menar att läget är akut då Region Västerbottens kassa sinar på grund av kostnadsutvecklingen.
– Tidigare lånade vi bara till strategiska investeringar. Nu lånar vi till reinvesteringar. Det är som att ta SMS-lån, säger han.
Regionstyrelsen var alltså överens om att läget är allvarligt och ställde sig bakom regiondirektörens plan. Detta avspeglades också i den regionplan och budget som antogs av regionstyrelsen. Även om det var majoritetens plan som antogs fanns det stora likheter i de planer som Alliansen och Sverigedemokraterna presenterade.
Något förslag om att höja skatten i detta läge fanns inte heller.
– Vi måste göra vår hemläxa först, säger Nicklas Sandström som alltså menar att det är viktigast att först sanera ekonomin innan en skattehöjning kan bli aktuell.
Monica G Engström/ Västerbottens-Kuriren