Vårdchef anmäld efter poliskritik

Han anklagas för ett otrevligt bemötande av både patienter och kollegor, samt arbetsvägran. Efter att även polisen reagerat via en skrivelse försökte landstinget få läkarens lämplighet prövad.

10 februari 2015 06:30

Under drygt två års tid har det skrivits ett tiotal avvikelseanmälningar från akutmottagningen i Skellefteå om läkaren Roger Karlsson, verksamhetschef vid Hälsocentralen i Jörn, ett gemenskapsföretag ägt att jörnsborna.

Inom ramen för Vårdval Västerbotten utför hälsocentralen jouruppdrag vid akuten. Hälsocentralen har ungefär åtta sådana uppdrag per år. Förra året skrev akutsjukvården fem avvikelseanmälningar om läkaren.

Kritiken handlar främst om ett bristande bemötande samt att läkaren vägrar komma in när han kallas till jourarbete. Han anklagas bland annat för att svurit åt en patient som haft ont i tummen. När patienten nekats röntgen och frågar vad han ska göra, säger läkaren enligt anmälan att han ”får göra vad fan han vill.”

Här finns även en extern anmälan från Skellefteåpolisen, som också reagerat på läkarens bemötande. Händelsen utspelas i maj 2014, då de följer en våldsutsatt kvinna till akuten. Det resulterar i en skrivelse från Skelleftepolisen med allvarlig kritik mot läkaren. Han anses bland annat försvåra förundersökningen, samt försämra kvinnans möjligheter att få det stöd hon som brottsoffer har rätt till.

Enligt polisen säger läkaren till kvinnan:

”Så han har slagit dig med en flaska så att du har fått tre bulor? Han nöjde sig med det? Då var han ju ganska måttlig.”

Polisen upplever att läkaren har en nedvärderande ton mot kvinnan, som upplever situationen som obehaglig. Hon upplever även att läkaren sitter för nära kvinnan, som han satt sig framför med benen i en v-formation runt henne.

Polisen som närvarar vid läkarundersökningen skriver i en premomoria att hon tänkte: ”Det här händer inte. En läkare talar inte på det här sättet till en kvinna som i två års tid varit utsatt för våld och kränkningar.”

Lars Westermark, tf lokalpolisområdeschef i Skellefteå, slår i skrivelsen till landstingsledningen fast: ”Att utreda våld i nära relationer kräver erfarenhetsmässigt att alla inblandade myndigheter arbetar med stor professionalism och stöttar brottsoffret genom hela rättsprocessen”.

Till Norran säger han att ett skadat förtroende för myndigheter i dessa ärenden kan vara negativt för förutsättningarna att klara upp brottet.

Läkaren själv anser sig inte ha agerat fel.

Är det vanligt att ni påpekar hur vårdpersonal uppför sig?

– Nej. Det här är enda gången under min tid som chef, i övrigt har vi ett mycket bra samarbete med landstinget, säger Lars Westermark.

Den 4 juli agerar landstinget genom att anmäla läkaren till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Här skriver verksamhetschefen för akutsjukvården att läkaren figurerat i flertalet avvikelser bland annat kring bemötande och att förhoppningen är ”att få till stånd en objektiv granskning av läkarens lämplighet att utföra sitt yrke.”

Dess för innan, i slutet av juni, tar landstingsdirektören beslut om att läkaren under utredningstiden inte får tjänstgöra vid akutmottagningen. I skrivelsen till hälsocentralens understryks att polisens beskrivning av händelsen står i direkt motsats till principerna ”att god vård ska ges med respekt för alla människors lika värde” samt att man ser bemötandet som ett avsteg från avtalet som upprättats mellan vårdgivaren och landstinget.

Akutsjukvården har själv utrett åtskilliga avvikelseanmälningar om läkaren. Men många av utredningarna läggs ned med förklaringen att ”berörd läkare inte vill medverka”.

I en av utredningarna skrivs under uppföljningsplan: ”Åtgärd är inte möjlig då vi ej erhåller något svar från berörd jour och hälsocentral.”

I andra drar utredarna slutsatsen att risken för upprepning är liten. Bara för att senare öppna ännu en utredning om en snarlik incident.

IVO avslutar sitt ärende om läkaren i november 2014 utan åtgärder. Anledningen uppges vara att ”det främst verkar handla om bemötande.” Bemötandefrågor prövas bara av IVO om de haft direkt betydelse för patientsäkerheten, skriver myndigheten.

Därmed bollas frågan tillbaka till landstinget, som låter läkaren fortsätta att arbeta vid akuten igen.

Landstinget: ”Rimmar inte med våra värderingar”Polisen: ”Viktigt med snabb hjälp”

Därför publicerar vi  den anmäldes namn

Vid namnpubliceringar måste jag som ansvarig utgivare ställa allmänintresset mot den eventuella publicitetsskada det kan göra för individen.

Den person som de här artiklarna handlar om har en förtroendeställning, främst som verksamhetschef knuten till en hälsocentral men givetvis också som akutläkare.

En verksamhetschef på en hälsocentral är dessutom i högsta grad en offentlig person med makt genom sin roll.

I det här fallet så handlar det om ett tiotal fall av avvikelseanmälan som personalen vid akuten har gjort, så det är inte någon enstaka händelse, utan ett mönster.

Om vi inte skulle namnge personen så skulle det dessutom finnas risk att den aktuella personen sammanblandas med andra läkare med liknande befattningar, som inte är anmälda.

Vi har dessutom väntat med publiceringen till vi kunnat träffa läkaren och han får ge sin syn på saken, samtidigt, och han har dessutom tagit del av citaten i efterhand.

I det här fallet anser jag att det är tydligt att allmänintresset väger över.

Lars Andersson, chefredaktör

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

Ämnen du kan följa