Valdebatt om vården: Inga garantier att mer inte försvinner från Skellefteå

Öron- näsa- hals kan öppnas igen, om personalfrågan kan lösas. Men annat kan försvinna från Skellefteå lasarett. Beskedet från S var tydligt: ”Det är mycket möjligt”, säger Peter Olofsson (S).

Foto: Norran

Skellefteå2018-09-06 17:07
undefined
undefined
undefined
undefined
undefined
undefined

När det var dags för Norrans fjärde och sista valdebatt stod vården i fokus. Mycket kom att handla om Skellefteå lasarett – i förhållande till NUS och Umeå. Inte minst den nedlagda öron- näsa- halsmottagningen – som alla medverkande partier egentligen ville ha kvar. Det blev också den inledande frågan, som ställs av moderatorn Marcus Melinder, tillika Norrans chefredaktör.

Hur stor är chansen att mottagningen öppnar igen?

– För att det ska vara möjligt måste vi rekrytera färdiga, erfarna läkare. Att förvänta sig att verksamheten ska kunna byggas upp med AT och ST-läkare på sikt, vilket är majoritetens förhoppning, är orealistiskt. Dessa läkare är alltför unga och rörliga. Chansen att de väljer Umeå istället är stor, säger Liberalernas Carin Hasslow.

Vårddebatten: Ser gärna hospice – men oklart vem som ska ordna

Vänsterpartiets Liselotte Olsson underströk att stängningen endast motiverades av brist på personal. Samt att beslutet tagits i enighet.

– Vi får inte glömma det. Verksamheten klarade inte personalförsörjningen. Hittar vi personal, så öppnar vi upp igen, men det är ett långsiktigt arbete, säger hon.

”Kan inte rekrytera till det som inte finns”

Moderaternas Andreas Löwenhöök tyckte att argumenteringen var bakvänd:

– Ska vi kunna rekrytera personal, så måste mottagningen finnas. Det är själva grundförutsättningen, det går inte rekrytera till något som inte finns, säger han, och fick medhåll av Gun-Britt Holmlund, Sverigedemokraterna.

Äldrecentraler ifrågasätts: ”Allt det vi lovar här, ska vi också ha pengar till”

Hon påpekade att mottagningen är beroende av stafettpersonal. Personal som idag arbetar i Umeå.

– Om det finns personal i Umeå, förstår jag inte varför de inte lika gärna kan komma hit, undrade hon.

Kliniken kan bara öppnas igen om det jobbas aktivt med frågan, det jag ifrågasätter är hur mycket man arbetat med det.

Även Centerpartiets Håkan Andersson underströk vikten av att arbeta aktivt med frågan om ett öppnande.

– Kliniken kan bara öppnas igen om det jobbas aktivt med frågan, det jag ifrågasätter är hur mycket man arbetat med det, säger han.

Även Miljöpartiets Anders Hård säger att kliniken ska öppnas igen:

– Ja, på något sätt ska det triggas igång.

Mer kan försvinna

På frågan om mer kan försvinna från Skellefteå – blev svaret ”Ja” från Socialdemokraternas Peter Olofsson:

– Det är mycket möjligt att annat också kan behöva flyttas. Utvecklingen av vården går fort i dag. Men det kan även innebära flytt åt andra hållet, där verksamhet flyttas ut till andra orter, från Umeå, säger han.

Länsövergripande kliniker kritiserades av L och M, som istället vill se en starkare lokal styrning vid Skellefteå lasarett.

”Ingen framgångssaga”

– Länskliniker är ingen framgångssaga. Om vi ser till medicinkliniken i Skellefteå, som inte är en länsklinik så har de varit helt oberoende av stafetter. Det är ett problem när samtliga verksamhetschefer sitter i Umeå, det gynnar inte verksamheten lokalt, säger hon.

Moderaterna tycker detsamma – och föreslår bland annat en lokal ledning vid lasarettet. Gällande öra- näsa- hals, handlar det om basverksamhet, säger Andreas Löwenhöök (M).

Håkan Andersson (C) ifrågasatte S argument att länskliniker ger ett rättvisare kösystem.

– Visst kan det vara så, men att arbeta med länsövergripande köer är en möjlighet oavsett om vi har länskliniker eller inte. Vi kan ändå välja att dela på detta, säger han.

”Rättvist – överallt”

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ser på frågan från ett helt annat håll. Det länsövergripande perspektivet är snarare det som ska ge rättvisa – och säkra samma villkor överallt.

– Det är också ett sätt att sprida ut ansvar över hela länet, säger Liselotte Olsson (V).

När det handlar om långa vårdköer tror Moderaterna att lösningen ligger i att återinföra kömiljarden, tredubblad.

– Köerna blev längre när denna togs bort, säger Andreas Löwenhöök (M).

Det är inte vi som styr över utbildningssystemet, som spelar in när vi behöver fler läkare.

Något S och V opponerade sig mot.

– Kömiljarden kommer inte dem som bäst behöver det tillgodo, säger Peter Olofsson (S).

Liselotte Olsson (V) såg också ett problem i att det kan leda till en jakt på statistik:

– Vad är mest, fyra snuvor eller tre cancerfall?

Arbetsmiljön viktig

Nollvisionen för hyrpersonal är något samtliga partier vill ha. Däremot går åsikterna om hur det ska lösa isär. Carin Hasslow (L) underströk att arbetsmiljön är problematiskt – och att mer måste göras för att förhindra ”personalflykt”. Medan Peter Olofsson (S) istället understryker att problemet är nationellt.

– Det är inte vi som styr över utbildningssystemet, som spelar in när vi behöver fler läkare, säger han.

Publiken fick också ställa frågor. En av dessa handlade om Vänsterpartiets förslag om sex timmars arbetsdag. Hur ska det genomföras ekonomiskt?

– När folk mår bättre och är friska, så minskar sjuktalen. Allt hänger ihop, det ska genomföras utan skattehöjning, säger Liselotte Olsson (V).

”Inte rimligt”

Vilket Karl-Gustaf Lilja (KD) ifrågasatte.

– Självklart är de som idag ingår i försöket med sex timmar nöjda, det ifrågasätter jag inte. Men ni måste räkna på vad det faktiskt kommer att kosta. Att genomföra detta när verksamheter samtidigt saknar personal är inte rimligt, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om