Utvecklingen av teknik i omsorgen går snabbt

Avatarer, medicinrobotar och robotkatter. På tisdagen mässa på Scandic bjöds det på en försmak av hur framtidens äldreomsorg kan komma att se ut.

När Simon Norman närmar sig robotkatten börjar den jama.

När Simon Norman närmar sig robotkatten börjar den jama.

Foto: Norran

Skellefteå2019-10-15 17:00
undefined
När Simon Norman närmar sig robotkatten börjar den jama.

Vi blir allt äldre och andelen äldre i befolkningen ökar också. Därför står välfärden inför stora utmaningar. Det handlar både om att få skattepengarna att räcka till och att lösa kompetensförsörjningen.

På tisdagen hölls mässan IT-arenan i Skellefteå, en mässa som turnerar på 16 orter i landet. Bakom den står företaget Atea, vars huvudsakliga kunder kommer från offentlig sektor.

– Om fem år räknar man med att det krävs nästan en kvarts miljon fler personal inom äldreomsorgen. Vi behöver tekniken och effektivisering för att klara en bra äldreomsorg framöver. Det handlar inte om att ersätta människor utan att komplettera dem, säger Simon Norman, chef för verksamhetsutveckling vid Atea.

Minskar onödiga resor

I samband med mässan hade de byggt upp ett rum med omsorgsteknik. Allt uppkopplad via befintlig teknik, såsom wifi eller simkort.

– De prylar vi har här används redan i dag. Det mesta är robotar, säger han och visar runt.

undefined
Hemtjänsten matar roboten med medicin som sedan skickas ut i rätt doser till vårdtagarna.

Vi stannar vid en medicinrobot, en ganska stor apparat som hjälper äldre som har hemtjänst att ta sin medicin.

– Och tar man inte medicinen så får hemtjänsten veta det. De kan då prata till brukaren och påminna via maskinen, säger Simon Norman.

Enligt honom kan den spara 400 timmar per brukare och år då hemtjänstpersonal inte behöver åka ut och ge medicin.

undefined
Matningsroboten kan hjälpa till med att förbättra upplevelsen för de äldre som vill känna att de vill äta själva och inte bli matade.

På bordet står en matningsrobot, en arm med en sked på. Den plockar upp godisar som lagts på en tallrik, stryker av skeden under, innan den lyfts och förs till munnen. Här handlar det mer om upplevelsen och friheten än om att det ska vara effektivare, även om det sparar viss tid för personalen.

VR används för att skapa stimulans för äldre som har demens eller känner sig ensamma.

Hur gör man när man ska dricka då?

– Sugrör. Ibland ska man inte krångla till det.

På en säng ligger en robotkatt, som reagerar när man kommer nära den. Den jamar, spinner och rör sig kattlikt där den ligger på sängen. För dementa ska den minska ångest och oro.

I rummet finns även trygghetskamera men också ett trygghetslarm som sätts på armen, som en klocka.

– Den känner av fall, mäter puls och man kan också kommunicera via klockan.

Minska ensamhet

Norran provar även virtual reality-glasögon som redan i dag används på äldreboenden.

– VR används för att skapa stimulans för äldre som har demens eller känner sig ensamma, säger han.

Här finns möjlighet att skapa personliga filmer från hembygden eller favoritmiljön. Norran noterar att upplevelsen är högst verklig.

undefined
Den digitala avataren Lilly kan i dag svara på en del frågor men ska få fler funktioner.

Kopplar samman

Men mest iögonfallande i rummet är en stor skärm med en digital avatar. Lilly heter den stora figuren som kan svara på frågor och hjälpa till med saker.

– Man kan fråga vem som kommer på besök, vad det blir för mat, hur vädret blir.

Tanken är att hon ska ingå i en basplattform för äldre som kopplar ihop teknik.

– Ibland när personer trycker på trygghetslarm kan det vara för att de är oroliga eller ensamma. De larmen kostar mycket för kommunen, men vi kan inte strunta i dem. Lilly kan då komma fram på skärmen och försöka förstå varför personen larmar.

Sedan vidtas de åtgärder som krävs, exempelvis ett digitalt besök eller hembesök. Eller så kopplar hon upp dig mot vänner för att minska ensamhet eller spelar din favoritmusik.

Framöver är det tänkt att hon även ska kunna se personen hon pratar med.

– Via artificiell intelligens, AI, analyserar hon hur personen rör sig för att se om något förändras.

Lilly ska även kopplas ihop med övrig teknik i hemmet, med dokumentation, skapa statistik och dra slutsatser för att förbättra omsorgen. Detta är tänkt att minska administrationen för personalen.

Viktigast är funktion

Simon Norman berättar också att det i dag finns en uppsjö av sensorer som kan mäta exempelvis om personen ligger i sängen, om blöjor måste bytas och om kylskåpet öppnas.

– Mitt budskap är att vi i första hand måste se till funktion och nytta. Det handlar inte om teknik för teknikens skull. Därför jobbar vi nära verksamheterna i dag.

För tekniken utvecklas exponentiellt. Det går oerhört snabbt och det kräver eftertanke. Lilly fanns inte i maj och om ett par veckor har hon fått ytterligare funktioner. Det är bara ett exempel. Kanske får vi även fysiska robotar.

– I Japan jobbar man mycket med det. Jag tror inte de kommer hit det närmaste året, men kanske om två år.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!