Maria Sandström är överläkare och onkolog vid NUS.
Anki Södermark är en av hennes patienter och hon tycker att den nya tekniska behandlingen är spännande.
– Det är ett nytt sätt att angripa tumörceller på. Den är ett erbjudande i standardbehandlingen för dem som opererats, strålbehandlats och får cytostatika. Behandlingen är inte aktuell för alla med glioblastom. Men ganska många av dem som drabbas av denna allvarliga form av hjärntumör kommer att kunna erbjudas den, säger hon.
Behandling med elfält håller "alien” i schackBehandlingen är begränsad till två år. Anledningen är att den studie som gjorts är över två år och där visade på förlängd överlevnad. Studien ger heller inget stöd för att man behöver behandlingen längre än så. Dessutom är den väldigt dyr.
Kroppens försvar
En annan behandling är immunterapi. Det handlar om att göra patienternas eget immunförsvar mer aktivt. Läkemedlen hämmar de mekanismer som bromsar immunförsvaret. Därmed kan det gå till attack mot cancercellerna.
De hittar ovanliga och vanliga sjukdomar i genernaDetta har testats mot många cancerformer och har visat sig fungera bra när det gäller exempelvis malignt melanom, lungcancer, urinblåsecancer, njurcancer och Hodgkins lymfom.
– Däremot verkar det dessvärre inte fungera alls på glioblastom.
Även denna behandling är dyr – cirka 20 000 till 80 000 kronor i månaden kan den kosta. I vissa fall använder man kombinationer av olika immunterapier och även cytostatika för att få bättre effekt.
– Det är betydligt dyrare än före immunterapieran, men för många patienter innebär det också en påtaglig effekt. Målet är att patienterna ska leva längre med sin sjukdom och även utan symtom.
Kan man även botas av detta?
– Det är svårt att säga, men vi ser i dag patienter som haft malignt melanom med spridning och är till synes friska. Det finns det som levt sjukdomsfria flera år efter avslutad immunterapibehandling.
Hittar mutationer
Ett tredje intressant område är riktade behandlingar med läkemedel. Dessa kan många gånger ges i form av tabletter eller kapslar – inte enbart intravenöst.
Det handlar om att man först analyserar tumörer för att hitta mutationer som driver på cancersjukdomen. Norran har tidigare berättat att dessa analyser görs på ett labb på NUS.
Genom att ta reda på vilka mutationer det handlar om kan man också välja ett läkemedel som riktar in sig på mutationerna. Eftersom de riktar in sig på ett specifikt mål slår de inte lika brett som vanlig cytostatika och kan därför ge mindre biverkningar.
Märker celler
Det handlar både om antikroppar och syntetiskt framtagna molekyler som stoppar cancercellernas signaler eller gör immunförsvaret uppmärksammat på dem.
Antikropparna hittar och märker ut vissa celler som är främmande för kroppen så att immunförsvaret kan hitta dem lättare. En del binder vid receptorer på cancercellerna och hindrar deras tillväxt. De kan också kopplas ihop med cytostatika. Antikroppar används bland annat vid bröstcancer.
Till skillnad mot antikropparna kan molekylerna ta sig in i cancercellerna, eftersom de är så små. Väl inne kan de påverka cellernas signaler.
– Man kan må ganska bra på de här läkemedlen, men nästan alla patienter utvecklar resistens mot dem och man måste då byta. Men ju längre vi håller liv i patienten desto fler mutationer kan vi hitta.
Maria Sandström tillägger:
– Eftersom läkemedelsföretagen gör om allt fler läkemedel till kapslar och tabletter innebär det också mindre tid för patienterna i sjukhusmiljö. Det är förstås kostnadsbesparande och det finns så mycket annat som är roligare än att vara på sjukhus.
Snabb utveckling
Just kostnaderna går igenom när vi pratar om de nya behandlingarna. Enligt Maria Sandström dyker det nästan varje månad upp ett nytt läkemedel.
– Det är viktigt för cancervården i dag att leta mutationer i tumörer. Den kunskap som det arbetet bidrar till driver på utvecklingen av nya läkemedel. Läkemedelsindustrin är också snabba att ta fram nya behandlingar.
Baksidan är att läkemedlen blir dyra då utvecklingskostnaderna är stora.
– Och när patenten gått ut kommer nya förbättrade läkemedel som kostar mycket.
Samtidigt ska det vägas mot kostnaderna för sjukfrånvaro för cancersjukdom.
– Vi måste nog höja blicken, säger Maria Sandström.