Eritrea Ghirmay Berhe är en av cirka 15 utrikes födda personer som arbetar på Norrgårda i Byske. Kerstin Kristoffersson bor på boendet.
Det är allmänt känt att det råder stor konkurrens om personal inom många områden i offentlig verksamhet i landet. I Skellefteå räknar man dessutom med att den blivande Northvoltfabriken kommer att innebära ännu mer konkurrens om arbetskraft.
Äldreomsorgen är inget undantag. Redan i dag är det tufft att få tag på vikarier och personal under somrarna. Läsare och även verksamheten har gjort Norran uppmärksam på att allt större andel av dem som jobbar i vård- och omsorg är utlandsfödda.
Skellefteå kommun har inte räknat på hur stor andel av de anställda inom socialnämndens ansvarsområde som är utlandsfödda i dag och det är svårt att få fram aktuell statistik. Enligt SCB arbetade 389 utrikesfödda personer inom vård- och omsorg i Skellefteå kommun under 2017. Sammanlagt arbetade 3 917 personer inom hela socialkontorets verksamhet samma år. De utrikesfödda var därmed cirka tio procent av hela arbetsstyrkan.
Utbildar ombud som hjälper till med språketEn tredjedel
Umeå kommun har däremot gjort en analys av läget sedan i fjol och tio år framåt.
– Vi har ett gigantiskt kompetensförsörjningsbehov. Det kommer inte att finnas tillräckligt med personal framöver, säger Magnus Börlin, utvecklingsledare vid Umeå kommun.
I dag är 18 procent av de anställda inom äldreomsorgen av utomnordiskt ursprung. Under 2021 räknar man med att andelen stiger till 25 procent och 2025 kommer var tredje medarbetare att ha utomnordiskt ursprung.
– Jag skulle tro att det är lika i de flesta kommuner i landet, säger han.
Statistiken har använts för att visa både verksamheten att det behövs göras satsningar på just den målgruppen och till politiker för att avsätta medel för exempelvis utbildningar inom vårdsvenska.
– De utlandsfödda är fantastiskt viktiga för verksamheten, säger Magnus Börlin.
Många nationaliteter
På Norrgårda i Byske har de i dag fem fast anställda utrikesfödda personer i personalen. Bland vikarierna är hälften, tio stycken, utrikesfödda.
De flesta är från Eritrea, men här finns även personal från Somalia, Afghanistan, Ryssland, Vietnam, Liberia och Kazakstan.
Norrgårda har haft personer som kommit dit på praktik, vårdpraktik och språkpraktik, via privata bemanningsföretag, studieförbund och arbetsförmedlingen.
Vi anpassar oss och vi har förståelse för att det finns skillnader i kultur.
Språket viktigt
En del av de utrikesfödda kombinerar vikariat med språkstudier och vårdstudier. Det gjorde Eritrea Ghirmay Berhe, som kom till Sverige för åtta år sedan från Eritrea. Hon klarade av SFI på ett år. Sedan var hon mammaledig i två omgångar men fortsatte att träna på språket i vardagen.
– Jag fick en duktig handledare på arbetsförmedlingen som sa att om jag ville jobba och ha ett bra liv så måste jag lära mig språket bra och sluta prata engelska. Jag fick också tips om att det behövdes vårdbiträden.
Eritrea Ghirmay Berhe har varit fast anställd på Norrgårda i två år som undersköterska.
Hon började som ledsagare och utbildade sig till personlig assistent, sedan sökte hon sig vidare till en undersköterskeutbildning. Dessutom har hon läst upp både svenska och samhällskunskap.
– Jag kämpade med utbildning och jobbade samtidigt på helger och kvällar här. Vi hade småbarn, men min man tog ett stort ansvar för barnen. Min högsta prioritet var att få jobb, ett självständigt liv och att komma in i samhället, säger hon.
Hennes man jobbar nu också med äldre, men inom hemtjänsten.
Leyla Amiri kommer från Afghanistan och började som vikarie 2016. Tidigare jobbade hon som sömmerska i hemlandet. Men förra året fick hon fast jobb på Norrgårda. Även hon pluggade och jobbade samtidigt.
– Kommunen har gjort det bra. Jag fick först praktik, sedan blev jag vikarie. Jag pluggade hundra procent och jobbade samtidigt, det var tufft men hjälpte mig bra.
Svårt språk
Eritrea Ghirmay Berhe tycker att svenska språket var kämpigt att lära sig men hade hjälp av att hon läst gymnasiet i Eritrea och var bra på engelska.
– Om man ska lära sig språket måste man ha mycket engagemang.
Svenskt uttal och grammatik var svårt, liksom att vi skriver och pratar på olika sätt.
– Ni har också flera olika ord som betyder samma sak. Visst blev det missförstånd, men svenskar kan engelska och vill också gärna hjälpa till med att förstå, säger hon.
Hon tycker det fungerar bra även med de äldre.
– De ställer motfrågor och så rättar de även uttalet.
Har förståelse
Hon upplever att de äldre tycker de utlandsfödda gör ett bra jobb, även om språket krånglar.
– Vi kan grunderna i vården. I våra länder finns inte äldreomsorg utan vi tar hand om varandra i släkten.
Hon tycker också att det fungerar bra kollegor emellan även om det förekommer flera olika språk på arbetsplatsen.
– Vi anpassar oss och vi har förståelse för att det finns skillnader i kultur, säger hon.
Nasra Yassin började jobba med tvätt och städning via en så kallad extratjänst på arbetsförmedlingen. Hon pluggar SFI och i somras jobbade hon som vårdbiträde. Nu är målet att utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska.
Nasra Yassin, även hon från Eritrea, har varit 4,5 år i Sverige. Hon tycker det är viktigt att komma ut på arbetsplatser och få möjlighet att prata.
– Här lär vi oss använda språket i jobbet. I skolan är det bara grammatik, säger hon.
Några noviser på språk är de definitivt inte. I hemlandet Eritrea talas det nio språk. Eritrea Ghirmay Berhe kan förutom svenska och engelska även arabiska och Eritreas officiella språk tigrinja. Nasra kan tre språk.
Diep Hoa Persson kommer från Vietnam och har arbetat på lasarettet, som personlig assistent, inom hemtjänsten och sedan 1,5 år jobbar hon på Norrgårda.
Tänka på individen
Boendechef Per-Olof Andersson tycker bara att det är positivt med mixen av nationaliteter på arbetsplatsen.
– Vi lär oss nya saker av de utlandsfödda hela tiden. Jag tror det är viktigt med öppenhet, att man vågar fråga varandra saker om man undrar något. Vi svenskar har en tendens att tänka på utlandsfödda som en massa, här försöker vi verkligen se till individens historia, säger han.
Enligt Per-Olof Andersson handlar arbetet inom vård- och omsorgsboendena allt mer om sjukvård, vilket gör att de i princip bara anställer undersköterskor.
Han tror att fler utlandsfödda kommer att jobba i verksamheten framöver. Men samtidigt konstaterar han att det kommer få flyktingar i dag.
– Vi är otroligt positiva till att vi har de utlandsfödda hos oss. Vi behöver mer personal generellt och vi vill gärna att fler söker sig till undersköterskeyrket, oavsett varifrån man kommer, säger han.
Se potentialen
Eritrea Ghirmay Berhe håller med om personalläget.
– Det är svårt att få tag på vikarier. Ibland ställer pensionärerna upp. Sommaren var tjorvig att få till. Ibland hör jag personal inom omsorgen beklaga sig över att de får utländsk personal till sina arbetsplatser – dock inte här. De borde se vad personerna kan göra istället.
Hon suckar lite.
– Det finns många invandrare som vill och kan göra mycket i samhället.
Själv har hon satt upp nya mål.
– När barnen blir större vill jag utbilda mig till demensspecialiserad undersköterska.