Då kritiken i IVO-anmälan riktar sig mot kommunens LSS-verksamhet är det Åsa Israelsson som svarar. Hon är insatt i ärendet och berättar att verksamheten efter Socialstyrelsens tidigare kritik förändrat sina arbetssätt. Om den nya anmälan som gjorts till IVO, säger hon:
– Vi har svarat och gjort en redogörelse till IVO och vi avvaktar nu deras bedömning.
– Generellt får ingen hållas inlåst. Utgångspunkten är att alla ska behandlas lika. I det egna hemmet är det personen som bestämmer om man vill låsa om sig. I undantagsfall kan begränsningar förekomma. Det kan finnas situationer där personer själva har svårt att fatta beslut, och där beslut kan ha fattats i samråd med personen och förvaltare eller personal.
Att konflikten mellan Kerstin och verksamheten blivit infekterad, kan inte det leda till att systrarnas relation påverkas negativt.
– Jo, därför är det så viktigt att även om det finns överenskommelser som tagits fram i samtycke med systern, så behöver personalen vara lyhörd för förändringar. Jag vet att vi jobbar på det här, och vi har också förklarat för IVO hur vi arbetar.
På bandinspelningar som Kerstin har får man bilden av att systern vill träffa Kerstin, och hon har aldrig hört henne säga att hon inte får komma.
– Ibland är det så komplicerat att man ger olika bilder till familj och personal, så kan det vara. Ambivalens och motstridiga uppfattningar förekommer, men även det ska personalen vara uppmärksam på och följa upp i genomförandeplanen som alla personer med insatser har.
Regeln att hon inte får komma om hon inte föranmäler fanns kvar när vi följde med.
– Då kan jag fråga mig varför hon inte provar det förhållningssättet, ringer i förväg och pratar med personalen.
De hänvisade till förvaltaren, som antingen inte svarade eller sa att det inte passade. Det finns också inspelat. Hon har inte ens haft möjlighet att kontakta systern.
– Då kan jag förstå att hon blir upprörd, naturligtvis. Men jag tror att det är mycket som förändrats sedan dess. Personen uttrycker tillfredsställelse över sitt liv och beskrivs som lugnare och mer harmonisk i dag. I svaret till IVO beskrivs att verksamheten dagligen arbetar med tydliggörande pedagogik. Vi försöker hitta former där kontakt mellan syskonen kan åstadkommas.
Ingen utomstående får komma in och bekräfta att systern inte vill träffa Kerstin. Hur ska hon kunna veta?
– Det är viktigt att vi inte kör på i gamla hjulspår och att regler blir liggande utan att följas upp. Vi arbetar med människor i beroendeställning, då är det extra viktigt. Verksamhetens personal ska självklart arbeta för att livet ska bli så bra som möjligt för våra brukare och där det finns problem ska vi söka alternativa lösningar.