Men i samma andetag som han vädrar sin ilska konstaterar han att man inte gett upp hoppet om ett fortsatt liv i fabriken.
– Jag var med 2003 när en nedläggning var aktuell förra gången. Då gick vi igenom ett stålbad men vi fanns kvar. Den här gången tänker vi inte heller lägga oss ner och dö.
Jan Marklund har haft en magkänsla om att saker var i görningen på grund av uteblivna investeringar och kommenterar om att verksamheten inte är tillräckligt lönsam.
– Men att det skulle bli så här drastiskt hade jag inte trott.
Han konstaterar att stämningen på fabriken nu av naturliga skäl är i botten.
– Precis som jag är medarbetarna förbannade, ledsna och oroliga, men vi är inte uppgivna. Om ett par veckor inleder vi i facket förhandlingarna med företaget, berättar Jan Marklund.