Hade han inte fåttbesök av kompisen Sebastian Vinterek, då hade Chris gjort som han blivit lärd. Hällt stekflottet i köksvasken. Där skulle det ha runnit ner så fint och försvunnit utom synhåll, ner i ett avloppsrör.
Men nu står Sebastian där med en miljötratt i näven, för nu ska Chris, och även dottern Saga förstås, få lära sig vad fett i rör kan ställa till med.
– När fettet kallnar klumpar det ihop sig och till slut blir det stopp i ledningarna. Man måste få hjälp av en spolbil och det blir inte billigt, förklarar Sebastian.
Tack vare sitt jobb som traineeingenjör på kommunens samhällsbyggnadskontor har han själv fått upp ögonen för vad fett kan ställa till med. För före tratten, då gjorde Sebastian som Chris, hällde fettet i vasken.
– Man räknar med att 25-30 procent av alla stopp i avloppsledningar beror på fettproppar.
Men nu ska detbli ändring på det. I Sebastians kontorsrum finns sex kartonger med totalt 1080 miljötrattar i. Levererade från fabriken i Nyköping.
Det är trattarna som ska lösa propparna. Det funkar så här: Man skaffar en tratt (se faktarutan) och letar fram en tom petflaska med kork. Skruvar av korken och skruvar på tratten. Flaskans kork sparas genom att tryckas fast inuti trattens lock. Nu har man en enkel anordning att spara överblivet fett, mat- och frityrolja i. När man har fått ihop en liter, då är det dags att ta bort tratten, sätta på korken och slänga fettflaskan i brännbart. Fett och plast förvandlas till värme och tratten sätts fast på nästa flaska.
Himla fiffig idé,men tänk på att plast smälter om det blir för hett. Därför är det bäst att vänta ett par minuter så att fettet hinner svalna något innan det hälls ner i flaskan.
Fast nu är det inte alltid så att fettrester är så stora att de går att hälla. Fett kan vara som en tunn hinna också.
– Det följer med mycket fett ut i ledningarna när vi diskar. Det bästa är att torka av med en bit hushållspapper först.
Fettproppar somstoppar upp i rören har blivit ett stort problem i städerna. Ta London till exempel. Största fettklumpensom hittats där (med inbakade bajskorvar, toapapper och annat smått och gott) vägde 15 ton och var stor som en buss. Proppen upptäcktes när folk inte kunde spola i sina toaletter. Hade den fått sitta kvar, då hade det blivit svåra översvämningar på både gator och i hus.
– Så stora ledningar som i London, det har vi inte i Skellefteå, försäkrar Sebastian. Men flera gånger om dagen måste kommunens egen spolbil rycka ut och spola rent. Vad det är som proppat igen går förstås inte att veta exakt, det kan ju vara annat som fastnat också. Men att fettet är ett stort problem, det vet vi.
När fettet kallnar klumpar det ihop sig och till slut blir det stopp i ledningarna.