Dramat på en arbetsplats på morgonen den 9 juli tillhör ett av de allvarligaste våldsbrotten som inträffat de senaste åren i Skellefteå.
Den 9 augusti väckte åklagare Jonas Fjellström åtal. Brottsmisstankarna var försök till mord och försök till grov våldtäkt.
Här är Norrans artiklar om flickans berättelse om händelseförloppet, mannens svar på anklagelserna och den inledande rättegångsdagen i fredags:
Så lurade flickan knivmannen – med ett plåster: ”Om jag ligger kvar så kommer jag att dö”Anklagas för att ha försökt mörda unga flickan: ”Jag har aldrig tidigare varit våldsam” Flickan berättade om skräckmorgonen: ”Så långt ifrån ett mänskligt beteende”På måndagseftermiddagen genomfördes den andra rättegångsdagen – även den hölls bakom stängda dörrar – då rätten gick igenom den mindre sinnesundersökning som 37-åringen genomgått.
Undersökningen visar att det finns misstankar om att mannen lider av en allvarlig psykisk störning.
Därefter pläderade åklagare Jonas Fjellström, flickans målsägandebiträde Linnea Wangson och 37-åringens advokat Mikael Stenman.
– Jag menar att att straffvärdet för mordförsöket och försöket till grov våldtäkt mot barn ligger på sammanlagt tio års fängelse. Hade det handlat om fullbordade brott hade inget annat än livstids fängelse varit aktuellt, säger Jonas Fjellström.
Finns inga förmildrande omständigheter?
– Nej, tvärtom bara försvårande: att det finns tecken på viss planläggning, ett grovt övervåld med en kniv där en ung person skurits i halsen och hot om våldtäkt.
– Jag menar att det fanns ett direkt uppsåt att försöka döda flickan. Och att han försökt våldta henne bevisas av vad han sade och gjorde under händelseförloppet, fortsätter Jonas Fjellström.
”På dubbla stolar”
Advokat Mikael Stenman menade när rättegången startade i fredags att det bara borde ha funnits en åtalspunkt, att allt var en ”en enda gärning” som exempelvis kunde bedömas som grov misshandel.
– Jag pläderade inte så exakt i måndags, men jag tycker fortfarande att åklagaren sitter på två stolar när han menar att det är två brott begångna, säger Mikael Stenman.
”Det finns rättspraxis”
Åklagare Jonas Fjellström kommenterar kritiken så här:
– Ett händelseförlopp kan innehålla flera gärningar, och så är det i detta fallet. Därför ska han dömas för båda brotten. Det vore en helt annan sak om det var ett allvarligt och ett lindrigt brott, då kan vissa lindriga brott ”konsumeras” när man väcker åtal. Det finns också en tydlig rättspraxis att man ska dömas för bägge gärningarna om det är så allvarligt som i det här fallet.
Hur ser du på att 37-åringen minns vad han hade för pålägg på frukostmackan den aktuella morgonen men sedan inte minns något från själva händelsen?
– Det framstår som tämligen märkligt, att han plötsligt inte minns någonting. Dessutom har vi ett blodprov som visar att han varken var påverkad av alkohol eller narkotika, svarar Jonas Fjellström.
”Övertygande bevisning”
Efter överläggning i häktningsfrågan kom på måndagseftermiddagen tingsrättens besked: det finns ”övertygande bevisning” för att 37-åringen begått de åtalade gärningarna.
Den enda tolkningen av tingsrättens besked är att 37-åringen kommer att dömas för dubbla, allvarliga brott.
Det beslutades också att han ska genomgå en månadslång rättspsykiatrisk undersökning för att utreda den psykiska hälsan.
”Kan komma att ändras”
– Mitt yrkande om tio års fängelse bygger på att han inte lider av en allvarlig psykisk störning. Beroende på vad den rättspsykiatriska undersökningen kommer fram till så kan ju yrkandet om lämplig påföljd komma att ändras, säger Jonas Fjellström.
Advokat Mikael Stenman:
– Min klient har gått med på att medverka i denna undersökning. Det är viktigt för honom men också för hur man ska se på ansvar och en lämplig påföljd eftersom vi insett att han i någon form kommer att dömas för händelsen.
FAKTA/BROTT OCH PSYKISK OHÄLSA
Det finns två undersökningar som utreder den åtalades psykiska hälsa.
En paragraf 7-undersökning är en liten sinnesundersökning, utförd av en rättsläkare.
Framkommer det att den åtalade kan misstänkas lida av en allvarlig psykisk störning kan tingsrätten besluta om en rättspsykiatrisk undersökning. Undersökningen förkortas RPU och brukar pågå under en månads tid, sedan meddelas domstolen och parterna resultatet och rättegången avslutas med pläderingar i påföljdsfrågan.
Om den undersökningen visar att personen led av en allvarlig psykisk störning vid brottet eller i samband med undersökningen, blir påföljden i den kommande domen vanligtvis rättspsykiatrisk vård, ofta kombinerad med särskild utskrivningsprövning.
Skälet är att rättspraxis i Sverige säger att ingen allvarligt psykisk sjuk människa får dömas till fängelse.