– Jag vill poängtera att det är av olika skäl man slutar. En del har bytt till BUP och även primärvården, och det ligger ju i linje med utveckling av första linjens psykiatri. Många tycker det är jobbigt med tre skift och helger och söker sig till arbete dagtid. Men det är också hög press på personalen, det kan jag inte sticka under stol med, säger hon.
När någon slutar pratar de med vederbörande.
– Flera säger att de trivs jättebra men att de inte får ihop livspusslet.
Slutenvård i fokus
Lena Pettersson tror därför att fokus på att förbättra arbetstidsmodellen kan göra skillnad. Just nu pågår ett arbete för att ta fram en ny.
”Plötsligt kommer det in några personer som kräver extra vak eller är psykotiska, vilket kräver större insatser.”
– Länsklinikens fokus det här året är bland annat på just slutenvården och hur vi ska få personal att stanna. Vi vill också kunna erbjuda bra utvecklingsmöjligheter här.
Rekryteringsproblemen har funnits länge men har blivit värre på senare tid inom psykiatrins slutenvård. Framför allt gäller det brist på sjuksköterskor men även överläkare och utbildade skötare. Och det gäller hela länet och landet.
– Behovet av personal svänger också fort för oss. Plötsligt kommer det in några personer som kräver extra vak eller är exempelvis psykotiska, vilket kräver större insatser.
Stängt ned
Detta ökar även belastningen på cheferna som måste jobba mycket med korttidsrekryteringar.
– Det är jätteknepigt och personalbrist har gjort att vi inte har kunnat hålla alla vårdplatser öppna. Mest problem har vi haft i Skellefteå.
Norran har tidigare berättat att psykiatrin i Skellefteå under en period i vinter tvingades stänga en avdelning på grund av personalbrist. Nu meddelar Lena Pettersson att man har öppnat den, men att man har färre vårdplatser än tidigare, tolv plus tolv samt åtta på beroendeenheten.
– Vi vill ha två avdelningar så långt det går för att ha tillräckligt mycket yta. När ytan blir för liten ökar risken för agerande, att patienterna påverkar varandra negativt.
Kan ta in fler
De överanställer till viss del.
– Personal kostar mycket och vi kan inte ligga för mycket över, men vi överanställer bland annat sjuksköterskor – om vi får tag på någon.
När det gäller högre löner anser hon att det är en fråga som drivs aktivt.
– Landstinget har gjort satsningar på sjuksköterskesidan. De har bättre löneutveckling än tidigare om än inte tillräckligt bra och vi måste titta vidare på det. Samtidigt kan vi inte inom landstinget slåss kliniker emellan med hjälp av löner, säger hon.
Hon känner viss oro inför sommaren.
– Det känns tufft. Vi har större bekymmer än på länge och ror med alla åror, ringer runt, söker bland studenter och de som tidigare jobbat här.
Vårdförbundet tycker att patientsäkerheten riskeras i slutenvården.
Hur ser du på det?
– Jag blir oroad, självklart. Patientsäkerheten är naturligtvis huvudfokus och vi gör konsekvensanalyser för att hitta risker och ta fram åtgärder.
Hon tycker att personalen är duktig på att anmäla saker i avvikelsesystemet. Någon ökning av anmälningar på senare tid har hon inte noterat.
– Men vi har oftare varit tvungna att lägga patienter i andra salar än vårdsalar.
Vårdförbundet anser att man inte kan ge den vård som behövs.
Vad är din bild?
– Det gör mig bekymrad när man säger att vi inte erbjuder vård. Vi har fantastisk personal som sliter för att göra sitt bästa och de blir förstås påverkade av detta. De gör allt de kan utifrån förutsättningarna. Många patienter är också tacksamma och säger att de mår bättre när de varit hos oss.
– Att det ges en dålig bild av verksamheten gör det inte bättre rekryteringsmässigt, tillägger hon.
Hälso- och sjukvårdsdirektör Ann-Christin Sundberg tror att det behövs strukturella förändringar för att få bukt med problemen inom psykiatrin. Det handlar bland annat om ansvarsfördelningen för kommun och landstinget och hur öppenvård och slutenvård organiseras. Hon sätter även hoppet till den nya betalningsansvarslagen som trädde i kraft vid årsskiftet som innebär att betalningsansvaret för inlagda patienter träder i kraft tidigare för kommunerna. Psykiatrin har dock fått övergångsbestämmelser till 2019.
– Det kommer att innebära förändringar. Det finns patienter som skulle må bättre i eget boende, säger hon.