Lejonströmsskolan i Skellefteå. Alla skolor drabbas av sparkravet, enligt skolchef Anders Bergström, men exakt hur återstår att se.
Det har nyligen gått ut ett informationsbrev till personal inom Skellefteås för- och grundskoleverksamhet om att tuffa besparingar väntar där samtliga skolor påverkas.
Extrapengar
År 2018 var skolans minusresultat 67 miljoner kronor, vilket politikerna skrev av. Det prognostiserade minusresultatet för 2019 är 35 miljoner kronor. Detta trots att skolans budget för 2019 först utökades med 76 miljoner kronor, och senare med ytterligare 60 miljoner kronor under året. Endast fyra av kommunens grundskolor kunde hålla sin budget förra året.
”Förödande för undervisningen – barnen får betala priset”Norran har fått signaler om att skolor med minusresultat fått information om att stora förändringar väntar; bland annat att klasser inte kommer att tillåtas innehålla färre än 25 elever, och att klasser därför kan behöva slås samman och scheman arbetas om – detta under pågående läsår.
”Gäller alla”
Exakt hur det kommer att slå mot enskilda skolor är för tidigt att säga, enligt Anders Bergström, skolchef.
– Det här sparkravet gäller inte enskilda skolor, utan informationen har gått ut till samtliga inom verksamheten. Det blir upp till de enskilda rektorerna inom verksamheten att ta hänsyn till hur man kan organisera om och förändra, säger han.
På skolor med större minusresultat kan man ju behöva titta djupare på vad som behöver göras.
Däremot ska inga specifika krav ha riktats mot just skolor med minusresultat, fortsätter han.
– Det är inte så att en skola är fredad bara för att den hållit budget, men där kan de ju redan ha gjort saker. Och samtidigt, på skolor med större minusresultat kan man behöva titta djupare på vad som behöver göras.
Klasser måste innehålla minst 25 elever. Stämmer det?
– Nja, det blir förvirrat om man säger så. Det är något vi måste se över. Om det blir 24 eller 26 elever är inte klart, säger Anders Bergström.
Måste scheman ändras under pågående läsår?
– Så kan det vara.
Innebär inte det ett stort merarbete för en redan ansträngd personal och för skolskjutssystemet?
– Ja, så kan det naturligtvis vara, men vi kommer att behöva göra allt vi kan för att komma närmare den budgetram vi fått oss tilldelade. Och vi får hela tiden utvärdera konsekvenserna av förändringar, säger Anders Bergström.
Riskerar inte detta att slå hårt mot elever i skolor som redan har en ansträngd ekonomi?
– Den risken finns vid alla förändringar, men vi får hela tiden utvärdera konsekvenserna.
När kommer vårdnadshavare att informeras?
– Det kommer att ske kontinuerligt, verksamheten måste ju först veta vilka förändringarna blir. Det arbetet har kommit olika långt.
Har förändringen kommunicerats med politikerna?
– Det är politikerna som uppmanat oss att hålla de ekonomiska ramarna.
Men har de fått information om väntade konsekvenser?
– Nej, det har vi inte hunnit diskutera än, säger Anders Bergström.
Han ber senare att få utveckla svaret. Då säger han att ”Politikerna har en god insikt om att vi behöver vidta åtgärder och att det får konsekvenser, men på detaljnivå är det inte diskuterat eftersom åtgärderna på respektive skola också skiljer sig åt.”
Väntar personalvarsel?
– Med tanke på bristen på behöriga lärare så är det tveksamt.
Utan avskrivna underskott och ytterligare extrapengar skulle skolans ackumulerade underskott vara över 200 miljoner kronor. Vad är det som kostar?
– I huvudsak är förklaringen att vi har för många klasser med för få barn i varje klass, i genomsnitt för kommunen. I år märks det extra tydligt. I höst har ungefär 400 barn valt andra skolor än kommunala, motsvarande siffra förra hösten var cirka 200 elever. Vi behöver anpassa oss och vara snabbare i våra förändringar än tidigare, säger han.