Politikern klubbade försäljningen – och fick en sommarstuga med strandläge vid Släppträsket.
Det handlar om Stockstugan. Den timrade stuga som tidigare stått på Tjamstanområdet i Malå och bland annat hyrts ut som festlokal.
I mars 2014 tog det kommunala bolaget Malå energi- och industri, Meni, ett beslut om att stugan skulle säljas. Bolagsstyrelsen, bestående av politiker, fattade beslutet.
Det kommunala bolaget har svårt att redogöra för hur det gick till vid försäljningen, då ytterst lite finns dokumenterat.
Jim Lundmark, kommunchef, var vid tillfället vd för bolaget.
– Bedömningen var att det skulle kosta för mycket att renovera stugan. En av stockarna var rutten, och golvet var inte fräscht. Enligt uppgift sprang råttor där, säger han.
Ett enda anbud
Därför såldes den. Men stugan var även uppskattad. Flera som Norran talar med beskriver den som både mysig och populär. Hur försäljningen egentligen gick till visar sig bli svårt att kontrollera. Trots att det borde vara lätt.
Kommunala bolag ska precis som myndigheter följa lagar om offentlighet och insyn. Men när Norran ber om att få se underlaget kring försäljningen finns nästan inget sparat. Bara anbudet från den som köpte stugan – samt en transaktion som visar på betalningen, 8 000 kronor, exklusive moms.
Stockstugan stod tidigare på Tjamstanområdet, där den bland annat hyrdes ut som festlokal.
Jim Lundmark, kommunchef, tror att stugan utannonserades i början av juni.
Det omöjliggjorde ju saken för många intresserade. Det är ingen enkel uppgift att flytta en så stor stuga så snabbt.
Att det fanns en annons kan nog stämma, även om den inte finns sparad. Fler än Jim Lundmark minns detta, bland annat en Malåbo som tipsar Norran om stugan:
– Jag reagerade på att anbudstiden var snäv och att stugan skulle hämtas snabbt. Det omöjliggjorde ju saken för många intresserade. Det är ingen enkel uppgift att flytta en så stor stuga så snabbt, säger en person.
Jim Lundmark bekräftar kravet att stugan skulle flyttas snabbt. Inom någon månad vill han minnas.
– Förklaringen till det var att platsen behövdes för att iordningställa nya husvagnsplatser.
Högre bud diskvalificerades
Den som lämnade det vinnande budet var sambo till en ledamot i dåvarande styrelsen, den styrelse som tog beslutet. Det enda budet, enligt kommunchefen. Men det visar sig att det fanns ett till bud – som var tre gånger högre. Men detta kom in via mejl, och diskvalificerades. Så gick det åtminstone till enligt den person som gav det högre budet. Kommunchefen minns dock inte detta.
Politikern, vars sambo fick köpa stugan, deltog i beslutet om att stugan skulle säljas. Utan att anmäla jäv. I vart fall var det inget som protokollfördes.
Ledamoten: ”Jag hade ingenting med handläggningen att göra”Beslutet att sälja togs i slutet av mars. När annonsen låg ute är oklart, troligtvis från början av juni tills strax efter det att budet kom in den 19 juni. Knappt två veckor senare står samma ledamots mejladress som kontaktperson på den bygglovsansökan som sambon skickat in.
Och annonsens krav om att stugan skulle flyttas fort? Om detta råder delade meningar. Kommunchefen vill minnas att köparen hade problem att få stugan flyttad. Och att den blev ståendes länge minns även en anonym Malåbo:
– Då var det plötsligt inte bråttom. Det känns som att det var riggat, ett sätt att slippa anbud, säger en person till Norran.
Jim Lundmark, kommunchef i Malå, tycker inte detta handlar om jäv: ”Det var väl sambon som köpte stugan? Och beslutet om försäljning togs i mars, då kanske de inte hade några tankar på att köpa stugan. Alla i styrelsen hade kunnat lämna ett bud.”
Fick dispens
Eftersom stugan sattes upp så nära stranden, bara ett tjugotal meter, måste strandskyddsdispens beviljas. Det fanns sedan 2012, då sambon ansökt om detta. Helt utan att sakägare får komma till tals, trots att stugan skulle placeras vid vattnet, i närheten av en badplats.
Miljö- och byggavdelningens argument är att området är utpekat som Lis-område, vilket kan underlätta för glesbygdsetableringar. Lis-planer ger inte automatiskt ett tillstånd för fritidsstugor nära vattnet. Men enligt plan- och bygglagen kan det beviljas, främst då i anslutning till annan bebyggelse.
”Inte nödvändigt”
Inte heller när bygglovet beviljas får några grannar komma till tals. ”Inga sakägare har bedömts vara berörda och ingen har därför fått möjlighet att yttra sig över ansökan”, skriver miljö- och byggavdelningen i beslutet.
Ändå säger plan- och bygglagen att de kända sakägarna ska få yttra sig om bygglovet gäller en åtgärd som ska utföras i ett område som inte är detaljplanelagt och om det innebär en avvikelse från en detaljplan. ”Till kända sakägare räknas grannar med gemensam tomtgräns, så kallade rågrannar, samt grannar på andra sidan mindre gator och vägar”, skriver Boverket.
Under beredningen bedömdes det inte som nödvändigt att höra sakägare, inte av politikerna heller. Det var som klockrent på något sätt.
Miljö- och byggnämndens ordförande Sam Venngren (S) satt inte med när nämnden beslutade om bygglov i september 2014. Inte heller när strandskyddsdispensen beviljades 2012.
Men han känner sig bekväm med att beslutet blev rätt, trots att inga grannar fick yttra sig.
– Här ansågs det inte nödvändigt. Beslutet togs av en enig nämnd och överklagandetiden gick ut utan att någon överklagade.
Varför ansågs det inte nödvändigt?
– Det vet jag inte. Men under beredningen bedömdes det inte som nödvändigt att höra sakägare, inte av politikerna heller. Det var som klockrent på något sätt.
Har inte kommunen frångått reglerna då?
– Nej, det tycker jag inte. Inte i det här specifika fallet. Om man hade haft den uppfattningen hade man naturligtvis tagit in de synpunkterna.
Enligt Boverket ska åtminstone rågrannarna höras, de som bor närmast?
– Ja jag hade inte den känslan eftersom man meddelade strandskyddsdispens redan 2012. Och då var jag inte med. I så fall var det de som skulle ha tagit det beslutet, säger Sam Venngren.
Att söka bygglov kan vara en krånglig och utdragen process, men den här gången gick det som på räls: Budet på stugan skickas in den 19 juni. Den 23 juni tar fullmäktige beslut om att Släppträsk ska ingå i Lis-planen. Den 3 juli skickas ansökan om bygglov in och den 16 september beviljas det.
Först efter detta, i slutet av oktober, genomförs själva försäljningen av stugan.
Var det en deal, att stugan bara behövde köpas om bygglov och strandskyddsdispens beviljades?
– Nej, det fanns ingen sådan deal, säger Jim Lundmark.
Enligt bolagslagen är en styrelseledamot jävig om den har ekonomiska intressen som är motstridiga bolagets.
Blir inte ledamoten jävig om denne är intresserad av stugan och samtidigt tar ett beslut att den är ”sliten och borde säljas”?
– Det var väl sambon som köpte stugan? Och beslutet om försäljning togs i mars, då kanske de inte hade några tankar på att köpa stugan. Alla i styrelsen hade kunnat lämna ett bud. Det hade varit skillnad om ledamoten beslutat om vem som skulle få köpa, det var denne inte med och bestämde.
Andra potentiella köpare drog sig ur på grund av kravet att stugan skulle flyttas snabbt och sedan gäller det plötsligt inte?
– Jag förstår att det kan upplevas som orättvist, men det hade lika gärna kunnat vara någon annan som haft samma problem med flytten. Ledamoten fick inte fördelar på grund av sin styrelseplats, säger Jim Lundmark.
Stockstugan visar sig inte vara den enda stuga som sålts. Det finns ytterligare två mindre fritidsstugor som sålts från campingområdet till privatpersoner. Inte heller här finns försäljningarna dokumenterade. Inga värderingar har utförts. Inga annonser eller anbud finns sparade.
Expert om bristen på dokumentation: ”I värsta fall kan det vara brottsligt”