ÅSIKT · Engelskspråkig undervisning och dess effekter
Deltog förra tisdagskvällen vid Internationella Engelska Skolans välbesökta informationsmöte i Skellefteå.
Sett i perspektivet av att många påstår att vi lever i ett kunskapssamhälle så förvånar det mig att ingen förälder ställde frågan: finns det vetenskapligt stöd för att vuxna bör uppmuntra barn, med svenska som modersmål, att söka sig till utbildningar där undervisningen i matematik, SO– och NO-ämnena sker på engelska i svenska skolor?
Föreställningen om att ämnesundervisning på engelska skulle leda till fantastiska resultat för elevernas färdigheter i engelska är märklig.
Det finns ringa stöd i forskningen för att fortsätta leva i den tron.
Författarna till Skolverkets rapport 465 Engelskspråkig undervisning (2018) skriver på sidan 153:
”Tillsammans med annan forskning om engelskspråkig undervisning i Sverige, är den sammantagna bilden att engelskspråkig undervisning har blygsamma eller inga effekter på engelskan och att den kan innebära risker för elevernas utveckling av svenskan och möjligen ämneskunskaperna.”
För den som sedan 1990-talet velat studera resultat från ämnesundervisning som sker på annat språk än modersmålet så är Skolverkets konstaterande ingen nyhet.
Eftersom det är elever som det ändå kommer att gå bra för som går dessa utbildningar så ligger mitt problem inte där utan i konsekvenserna av Skolverkets senare del i den ovan citerade meningen.
Frågan är: vad händer med demokratin när framtidens teknokrater inte har terminologisk kompetens på svenska inom vetenskapliga områden som påverkar alla människors vardag?
Kjell Hanseklint, Myckle