Åsa Olsson och Lars Hjalmarsson säger att man kommer att klara även detta sparkrav, men att det kommer att bli tufft.
I dag har man lite drygt 320 elever och elevtappet innebär också en ekonomisk smäll – man förlorar cirka en miljon kronor i elevpeng. Det är pengar som följer med en elev som väljer att byta skola.
– Det blev ett misslagomt antal elever som försvann eftersom vi inte heller kan göra om klasstrukturen, säger Lars Hjalmarsson och fortsätter:
– Nu har vi fått ett ordentligt sparkrav om att vi ska ha budget i balans 2020 och just nu tittar vi på förändringar i organisationen som ska gälla från och med januari nästa år.
Intensivt arbete
Skolledningen arbetar intensivt med sparkraven. Det kan innebära större klasser och påverka skolans förstärkningsresurser.
Åsa och Lars befarar att de senaste sparkraven kommer att leda till lärarflykt från yrket.
Sörböleskolan har god kontinuitet bland medarbetare och en bra mix bland eleverna. Det är positiva aspekter för att klara de senaste sparkraven.
Lars Hjalmarsson menar att politikerna behöver ta tuffa beslut. Antingen mer pengar in i skolsystemet, eller nedläggning av en eller fler skolor.
När det gäller förstärkningsresurser så förklarar Lars Hjalmarsson att man ibland delar klasser i mindre elevgrupper, bland annat i matematik och engelska, som är två behörighetsgivande ämnen. Varje grupp har då varsin lärare. Syftet är att varje elev ska få större chans att uppfylla kunskapskraven men här kan det bli förändringar, det vill säga större grupper. Något skolans rektor befarar kommer att slå mot både elever och medarbetare.
Även i slöjd och hemkunskap har man förstärkningsresurser och där handlar det om säkerhetsaspekten.
Vad säger medarbetarna?
– Ingen är ju glad över det, inte jag heller eftersom sparkraven kom ganska akut och abrubt, men vi har fått tydliga krav om att spara och effektivisera, men ordet känns konstigt när man jobbar med pedagogik och utbildning.
Och när det gäller de bitarna, så säger Lars Hjalmarsson att man på Sörböleskolan, trots minskade resurser, i fyra år arbetat med satsningar som exempelvis tillgängliga lärmiljöer som gett gott resultat.
– Naturligtvis kommer vi att klara det här också. Vi har fantastiska och utvecklingsbenägna medarbetare som orkar trots att det är skittungt.
Han menar också att skolan har en helt unik uppsättning elever, en bra mix som gör att stämningen är god. Något som också påverkar hur man fixar vardagen trots tuff ekonomi.
– En jättestyrka som vi har är vårt heterogena upptagningsområde. Vi har elever från villakvarter, landsbygd och nyanlända.
Påverkar arbetsmiljön
Åsa Olsson är matematik- och NO-lärare på skolan men också huvudskyddsombud. Hon säger:
– Vi tittar på hur sparkraven kan påverka måluppfyllelse och att fler elever ska komma in på gymnasiet. Det som också ligger mig varmt om hjärtat är arbetsmiljön, hur det kan slå mot medarbetarna. Det blir en stressituation som handlar om att hinna se de elever som behöver mer stöd, men också de elever som ska stimuleras till de högsta betygen.
En stor oro är förra årets medarbetarenkät. Där har medarbetare svarat att det inte finns tid för återhämtning - man hinner inte alltid ta sin rast och det finns inte alltid tid för toalettbesök.
Lars Hjalmarsson har arbetat som rektor på Sörböleskolan i åtta år och säger att man hela tiden arbetat med att kapa kostnader. Han säger också att man nu vänt på precis varenda sten för att försöka komma i fas med budgeten.
Behöver skolan, rent generellt, med pengar?
– Grundläggande så behöver skolan mer pengar, sedan är det inte alltid så att mer pengar ger bättre kvalitet, utan det handlar om vad man gör i klassrummet. Men redan nu har vi så extremt slimmad organisation och när vi förlorar 17 elever som var inräknade enligt budget och klassernas storlek blir misslagomt stora för att gå runt, då är det svårt, säger han.
Sparkraven är kommunicerade med medarbetarna. De har, i sin tur, fått ge förslag på var man kan minska förstärkningsresurser, gjort en risk- och konsekvensanalys och sedan utarbetar rektor samt biträdande rektor ett konkret förslag.
Positivt
De ville jobba så, eftersom rektor menar att det är lärarna som vet exakt hur det ser ut och bäst kan ana hur det kan komma att slå. En positiv aspekt de båda tar upp är att det finns kontinuitet bland medarbetarna på skolan och att man hjälper varandra, ställer upp.
– Men det finns naturligtvis en stor oro. Vi vet att kvaliteten kommer att försämras för ju fler elever en lärare måste undervisa, desto svårare med individualisering. De som råkar illa ut är de elever som har ett större behov av stöd, säger Lars Hjalmarsson och fortsätter:
– Min och min biträdande rektors uppgift är att hitta ett förslag som gör minst skada.
Utfallet, som det ser ut i dag, är att 2,8 tjänster kommer att bli beställningsbara. Det innebär att de lärarna ska finnas tillgängliga för andra skolor som behöver extra resurs vissa dagar per vecka.
Befarar lärarflykt
– Och där finns det också ett problem. Om en lärare, låt säga, ska jobba en dag i veckan på en annan skola och ingen annan skola har det behovet just den dagen, så innebär det att jag har kvar den kostnaden, säger Lars Hjalmarsson och fortsätter:
– Jag tror att vi kommer att få fler sjuka lärare och i dag har vi nästan 100 procent behöriga lärare, men jag tror att många kommer att sluta, säger Lars Hjalmarsson.
– Men jag tycker inte att vi ska svartmåla skolan i Skellefteå för jag har varit på den här skolan sedan 1997, jag trivs jättebra här och jag får vara med och påverka och utbilda ungdomar. Men varje år skär vi ner på personal och vi får fler och fler arbetsuppgifter, säger Åsa Olsson.
Vilka långsiktiga lösningar ser ni?
– Från politikerhåll så är det viktigt att kunna ta modiga beslut, antingen så måste det in mer pengar in i skolsystemet, eller så måste vi lägga ner en eller ett par skolor, säger Lars Hjalmarsson och Åsa Olsson tillägger:
– Osten är slut att hyvla på, det finns ingenting att ta av. Mer pengar in i systemet om man vill ha det som det är idag. Vi har ett läraravtal där vi ska jobba med arbetsmiljö, men i dessa tider är det helt i skymundan. Man är ganska uppgiven, men mötet med eleverna är berikande.