Enligt Livsmedelsverket borde varken söta bakverk, läsk eller godis serveras i skolkafeterior.
Skolorna satsar på bra mat.
Glöm svampig potatis, sönderkokta grönsaker, segt kött och vidbränd panerad fisk som många av oss 50-talister trakterades med.
I dag handlar det om salladsbord, mat från andra kulturer, vegetariska alternativ och mat som är tillagad ute på skolorna.
Ändå finns det elever som föredrar snabbmat och energidryck i stället för skollunchen.
De så kallade folkhälsosjukdomarna kostar samhället enorma summor varje år. Kostnaderna globalt för övervikt och fetma är lika höga som för rökningen eller för de väpnade konflikterna i världen. Nästan en tredjedel av världens befolkning är överviktig eller fet, konstaterade det brittiska konsultföretaget McKinsey Global Institute i en rapport för något år sedan.
Sett ur ett europeiskt perspektiv ligger Sverige på den nedre tredjedelen i fetma-ligan. En tredjedel av svenskarna är överviktiga och 14 procent är feta. Det är en utveckling som måste brytas. Det här är kostnader som sjukvården kommer att ha svårt att bära i framtiden.
Goda mat- och rörelsevanor är livsviktiga för individen och kostnadseffektiva för samhället. Att tidigt skapa goda vanor är att ge bra förutsättningar till ett friskt liv. Därför är det viktigt att redan i förskolan skapa goda vanor som byggs på i grundskolan, i gymnasiet och på fritidshemmet.
Nu kommer Livsmedelsverket med nya råd och rön för skolans värld. De handlar om mer grönsaker och fisk, mindre rött kött, salt och socker. Ingen torde bli speciellt förvånad över råden. Det är det som för tillfället är trendriktigt. Självklart bör kommunerna följa rekommendationerna.
Näringsriktiga måltider med stor variation och hänsyn tagen till enskilda önskemål om specialkonst, naturligtvis inom rimliga gränser, är viktigare än man många gånger tänker sig. Skolmaten handlar inte bara om att bli mätt. Den handlar också om att utjämna skillnader i hälsa och i lärande. En hungrig elever har svårt att hänga med i undervisningen, svårt att lära sig.
Här har skolorna i Skellefteå kommun kommit en bra bit på vägen. Jämfört med för bara fem år sedan är skillnaden snudd på monumental. Skolmåltidsrätter har utvecklats utifrån elevernas önskemål, det finns fler alternativ, passar inte det ena så kan det andra passa, det finns alltid en eller flera vegetariska rätter.
Mer skolmat lagas också ute på skolorna. Det innebär mindre varmhållning och inga lastbilstransporter från storkök till skolorna.
Bra för kvaliteten på maten, och bra för miljön, precis på samma sätt som mer grönsaker och mindre rött kött är det.
Mycket är med andra ord bra. Samtidigt finns det sådant som kan bli betydligt bättre. Det handlar om skolkafeteriorna. Livsmedelsverket slår ett slag för folkhälsan och säger: Skolkaféerna bör inte erbjuda några sötsaker. Men det gör de i Skellefteå. Här finns både det som är nyttigt och det som inte är det. Godis blandas med mackor och frukt.
En stor andel av sjukvårdens kostnader orsakas av välfärdssjukdomar. Vi människor har en övertro på att ett besök hos doktorn och ett recept på medicin ska lösa våra hälsoproblem. Men i grunden är det vår livsstil som måste förändras.
Där har skolan en oerhört viktig uppgift. Hantera den väl.