Löneökningar och många statsbidrag har bidragit till att skolan har problem med ekonomin.
Månadsrapporten presenterades vid kommunstyrelsens arbetsutskotts presskonferens på tisdagen. Den visar att för- och grundskolenämnden har en prognos som pekar på ett rejält minus vid årets slut.
De främsta anledningarna är ökade lönekostnader och att man sökt mycket statsbidrag. När man söker dessa bidrag krävs även en motfinansiering av kommunen.
Även nämnden för support och lokaler har en negativ prognos om minus 15 miljoner kronor. Där handlar det om ej budgeterade omställningskostnader i form av hyresförluster och kostnader för rivningar och utrangeringar.
Drar i bromsen
Sammantaget pekar prognosen på ett nollresultat för kommunen 2018. Det beror på att prognosen för skatteintäkter och statsbidrag ändå beräknas leda till ett plus på 55 miljoner kronor.
”Det här är ett mindre skarpt förslag än det som låg som förslag.”
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår därför att kommunstyrelsen ska bli mer restriktiv när det gäller nya aktiviteter och initiativ som kan försämra det ekonomiska resultatet 2018.
Nämnderna som räknar med minusresultat får också i uppdrag att genomföra åtgärder för att få en budget i balans.
Enighet
Med ett undantag. För- och grundskolenämnden får tre år på sig att hämta in de 45 miljoner kronorna som man räknar med att gå back med i år.
Lorents Burman, ordförande i kommunstyrelsens arbetsutskott.
– Skolan befinner sig i en stor strukturomvandling vilket är en stor utmaning. Vi måste se på detta mer än ett år i taget, säger ordförande Lorents Burman (S).
Och politikerna var eniga.
– Jag tycker det har landat bra. Det här är ett mindre skarpt förslag än det som låg som förslag i handlingarna, säger ledamoten Andreas Löwenhöök (M).
En åtgärdsplan ska presenteras i maj och då tar även kommunstyrelsen beslut om planen går igenom.