Norran har varit i kontakt med flera poliser i Skellefteå de senaste dagarna.
Eftersom polisverksamheten till stora delar är händelsestyrd märks hos många poliser en frustration över att upparbetade arbetssätt förändrats till det sämre, en vilsenhet kring hur delar av det administrativa arbetet ska skötas, ansvarsfördelningen, vem eller vilka chefer som har ansvar för olika detaljfrågor.
”Blev en stor nackdel”
– Att vi förlorat de jourhavande förundersökningsledarna, som funnits på plats i polishuset i Skellefteå, är en stor nackdel. Dessa finns nu i Umeå. Där har vi förlorat stora delar av känslan för vårt polisområde, lokalkännedom, kunskap men också samordning, säger en av poliserna.
– Delar av det administrativa arbetet har blivit krångligare, man upplever att det finns inga rutiner i vissa sätt att arbeta. Men visst, det här är nytt och man måste väl ge det lite tid och hoppas att det börjar fungera bättre, säger en annan polis.
En tredje polis lyfter de inledande problem vid polisens regionala ledningscentral RLC, som startat i Umeå med ansvar för hela Region nord, med felskickade patruller, underbemanning och orimligt med övertidsarbete.
Många poliser lyfter samtidigt fram fördelen med att arbeta inom ett förhållandevis litet lokalpolisområde där samarbete mellan avdelningarna varit ett riktmärke för att avlasta varandra när en avdelning ”gått på knäna” på grund av arbetsbelastning och/eller underbemanning.
Andra områden som det finns åsikter om är bland annat att vissa inte längre har sin närmaste chef i Skellefteå, att allt färre trafikpoliser gör att trafikövervakningen blivit lägre prioriterad, att den lokala spaningsgruppen (med inriktning på narkotikabekämpning) lagts ned samt att löftet om ”fler synliga poliser” inte har infriats.
”Utbildningsbehov påverkar”
Lars-Marthin Markstedt är gruppchef för avdelningen som arbetar med brott i nära relation, exempelvis kvinnofridskränkning och sexualbrott.
– Vi har en decimerad styrka bland annat på grund av att det ökade utbildningsbehovet vid polishögskolan i Umeå, vilket gjort att jag har förlorat personal.
– Vi jobbar ju bland annat med barnärenden men i vissa fall har vi nu svårt att hålla de tidsfrister som gäller för den typen av ärenden. Det handlar helt enkelt om att prioritera bland de redan prioriterade ärendena, tillägger han.
Joakim Oja är gruppchef vid Skelleftepolisens utredningsenhet med inriktning på mängdbrott.
”Flexibla och engagerade”
– Jag hade inte kunnat föreställa mig att det skulle gå så här trögt med omorganisationen. Däremot tycker jag att vi, tack vare flexibla och engagerade medarbetare, ändå kunnat uppvisa goda resultat. Det stora problemet är att vi ännu inte har nått upp till en bra numerär av utredare.
– Ett annat problem har ju varit att vissa beslutsfattare har flyttat ut från vårt polishus och numera fattas det en hel del beslut på distans. För skiftgörande personal har det varit otydligt vem som fattar vilka beslut och till vem de ska vända sig, tillägger han.
Hur går korridorsnacket?
– Det finns en frustation över att saker och ting tar lång tid. Men varje gång det fattas ett beslut i organisationen får det följder på ett annat ställe och det är inte ett enkelt pussel att lägga. Från den lokala utredningssidan ser vi nog ändå rätt positivt på framtiden eftersom tanken är att vi ska bli fler och förhoppningsvis inom kort kunna starta upp en till utredningsgrupp i Skellefteå, avslutar Joakim Oja.
Lars-Marthin Markstedt: Vi jobbar ju bland annat med barnärenden men i vissa fall har vi nu svårt att hålla de tidsfrister som gäller för den typen av ärenden.
Polisorganisationen: Skyddsombudet ger kritik: ”Verksamhet står nu på lermark”