Sara Keisu (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, tror att längre restider minskar tillgängligheten för medborgare och näringsliv.
Under sommaren och hösten har länsstyrelsen och en rad kommuner gått ut med att de är emot Trafikverkets planer, som bland annat innefattar sänkta hastigheter på E 4 mellan Djäkneboda–Bygdeå, E 4 mellan Sikeå–Yttervik och väg 95 mellan Skellefteå–Boliden.
På onsdagen rapporterade VK att Trafikverket inte tar åt sig av kritiken från remissinstanserna och ämnar att gå vidare med planerna, vilket Skellefteå kommun är emot.
– Det här ska inte ske på bekostnad av vägstandarden. Vi vill hellre se att de prioriterar att höja den i hela Västerbotten. Det är en enkel åtgärd att bara sänka hastigheten, säger Sara Keisu.
”Har prioriterats ned”
Samhällsbyggnadsnämnden tror att en längre restid slår mot både medborgare och näringsliv.
– Vi är beroende av våra bilvägar för en god tillgänglighet och för att kunna få oss fram. Om hastigheterna sänks blir ett problem att det tar längre tid att köra på sträckorna när vi är ett stort län med stora avstånd.
Sara Keisu säger att hon stöttar nollvisionen och förstår Trafikverkets argument, men att det viktiga är att vägstandarden höjs.
– Det vi ser är att Trafikverket har prioriterat ned vägarna i Västerbotten under en tid.
I Trafikverkets remissvar framgår det att ombyggnationer ska ske i den mån resurser finns, men att säkerheten på vägarna kräver andra åtgärder så snart som möjligt. De skriver bland annat att 2018 var ett katastrofalt år ur trafiksäkerhetssynpunkt.
Andreas Löwenhöök (M).
Rädd att det blir ett mantra
Oppositionsråd Andreas Löwenhöök (M) beskriver Trafikverkets besked som bedrövligt. Han tycker att de borde ha lyssnat på alla som varit emot förslaget.
– Man måste också se detta i sitt sammanhang. Det är inte alltför många år sen som Trafikverket gjorde motsvarande hastighetssänkningar i kommunen. Det gjordes med exakt samma argument och med löften om att man skulle rusta upp vägarna, men det har inte hänt, säger han.
Andreas Löwenhöök berättar att han respekterar myndighetens nollvision.
– Men jag är rädd att detta ska bli ett mantra. Att man sänker hastigheterna gång på gång utan att göra någonting åt vägunderhållet.
Han påpekar samtidigt att regering och riksdag måste fördela nog med resurser, så att Trafikverket ges möjlighet att rusta upp vägarna.