Infotavla. På en stor tavla inne i räddningstjänstens lokaler visas information om vilken sorts insats som krävs och var det inträffat. Foto: Leif Andersson.
Blåljusen och sirenerna går igång. I en följebil rullar vi mot olycksplatsen med Ola Lindström, som inte ingår i utryckningsstyrkan, den här gången. Via kommunikationsradio får insatsledaren hela tiden uppdatering kring olyckan. Singelolycka, en person inblandad. Då går nästa larm: automatlarm på Campus. Nu kan det kärva till sig och det är insatsens räddningsledare Åke Dahlqvist som ska ta beslut – vad händer nu?
– Det är inte ofta som det går larm tätt inpå varandra, säger Ola Lindström.
Åke Dahlqvist, kommer fram till bilen.
– Hur gör vi med larmet på Campus, frågar han.
– Jag löser det, svarar Ola Lindström och agerar.
Han är lugn och sansad men säger att adrenalinpåslaget finns där.
Strax därpå får vi veta att personal som arbetar dagtid och är kvar på stationen åker till Campus. Det visar sig vara falskt alarm.
Tre bilar med sju man åker på olyckan – hela styrkan i tjänst. Först på plats är räddningsledare, som har medhörning via SOS Alarm. Syftet är att få en klar bild av aktuella åtgärder. Personal i den första brandbilen gör bedömning av olyckan och fattar beslut hur styrkan ska agera. Andra bilen riggar klippverktyg, om det blir aktuellt. Bil nummer tre spärrar av vägen. Arbetet sker snabbt, metodiskt och lugnt.
Olycksbilen tippas, för att kontrollera så ingen person ligger under vraket.
– Allt har gått ganska bra. Vi ville ha ut personen snabbt, så vi bröt upp bakdörren på bilen, säger räddningsledare Åke Dahlqvist vid avslutad insats.
En räddningsledare deltar alltid vid en insats. Titeln är en ”juridisk verktygslåda” eftersom den har vissa mandat och är beslutsmässig (se faktaartikel intill).
Ambulansen åker iväg. Arbetet har förbättrats över tid, menar Åke Dahlqvist och säger att man har väl genomarbetade system och arbetsflöde.
– Vi är till för medborgarna och därför vill vi alltid uppnå bästa möjliga resultat när olyckan är framme, tillägger Ola Lindström.
Han började som brandman 1998 och har tjänstgjort som insatsledare knappt ett år. Förutom brandmannautbildning krävs då vidareutbildning i:
Räddningsledare A och B.
Hur hanterar man stress i väntan på larm?
– Man vänjer sig. Tjusningen med jobbet är att ingen dag är den andra lik, säger han.
Det är ovanligt att två larm går tätt inpå varandra, men det finns en plan för det.
– Beräknas vi vara ute mer än en timme, kommer Bureå deltidsbrandkår in till Skellefteå i första hand och täcker upp.
Insatsledaren bedömer och tar beslut om vad som ska ske och kommunicera det. Besluten tas sekundsnabbt och kan påverka utgången av insatsen.
– Visst har det hänt att jag tagit fel beslut. Det är ofta sekundbeslut vilket innebär att det kan bli fel. Det gäller hela tiden att hitta rätt vägar för bra beslut, säger han och får avsluta med ett budskap till alla bilister:
– Det är viktigt att man alltid använder sina varningsblinkers och bromsljus vid köbildning, till exempel vid en trafikolycka.
Blåljusinsats. Räddningstjänst, polis och ambulans larmades till olyckan. Insatsen förflöt lugnt, metodiskt och snabbt. Foto: Leif Andersson.